Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket
Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket
Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
94<br />
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR TYDLIGARE OCH EFFEKTIVARE STYRNING<br />
Riksrevisionen kritiserade i den rapport som refererades ovan att Rikspolisstyrelsens<br />
medelsfördelning inte är kopplad till resultatet av polismyndigheternas verksamhet.<br />
ESV konstaterar att detta gäller även idag. ESV:s uppfattning är dock att det är svårt<br />
att använda polisens medelsfördelning som ett instrument för att förmå<br />
polismyndigheterna att prestera bättre. Invånarna i ett län där en polismyndighet<br />
presterat dåligt eller har ett stort underskott bör kunna kräva samma service och<br />
samma trygghet som övriga invånare i landet. I det perspektivet kan det vara svårt att<br />
skära ned anslagen. Detta skulle inte heller nödvändigtvis leda till att<br />
polismyndighetens verksamhetsresultat förbättras. Däremot är en<br />
medelsfördelningsmodell som bygger på objektiva kriterier som speglar arbetsvolym<br />
m.m. och i mindre omfattning bygger på föregående års medelsförbrukning att<br />
föredra. För att främja effektiviteten i polisverksamheten anser ESV att man bör<br />
utnyttja individuella incitament som förmår personalen att prestera bättre.<br />
Mandat att omfördela<br />
Rikspolisstyrelsen ska enligt regleringsbrevet inom anslaget till polisorganisationen<br />
tilldela polismyndigheterna medelsramar. ESV bedömer att Rikspolisstyrelsen<br />
därmed formellt har ett mandat att omfördela medel mellan polismyndigheterna.<br />
Marginella omfördelningar har gjorts dels för att täcka underskott som uppstått hos<br />
någon polismyndighet, dels i samband med fördelning av tillskott av medel. Större<br />
omfördelningar som lett till betydande förändringar av antalet anställda vid<br />
polismyndigheterna har emellertid aldrig gjorts. ESV bedömer att det skulle vara<br />
svårt för Rikspolisstyrelsen att genomföra ett sådant beslut idag även om de formella<br />
befogenheterna finns. Anledningen till detta är de rådande maktförhållandena mellan<br />
Rikspolisstyrelsen, länspolismästarna och polisstyrelserna. Länspolismästare och<br />
polisstyrelser har möjlighet att driva sina distrikts medelsbehov såväl i massmedia<br />
som i olika politiska kanaler.<br />
ESV kan inte bedöma om det finns något akut behov av att fördela om resurser i<br />
betydande omfattning mellan polismyndigheterna. ESV anser emellertid att det vore<br />
önskvärt att Rikspolisstyrelsen hade ett tydligare mandat att vid behov göra detta och<br />
att detta framgår av instruktionen. Alternativet är annars att regeringen har ansvaret<br />
för och måste besluta om sådana omfördelningar.<br />
Utvärdering av nuvarande fördelning<br />
Eftersom dagens resurstilldelning i grunden bygger på en fördelning som gällde<br />
redan i början på 1990-talet anser ESV att det kan vara motiverat att göra en grundlig<br />
översyn av om den rådande fördelningen av resurser mellan polismyndigheterna är<br />
ändamålsenlig med hänsyn till dagens förhållanden. Syftet skulle vara att säkra att<br />
resursfördelningen mellan polismyndigheterna ger dessa rimliga villkor, inom en<br />
given total anslagsram för polisverksamheten, att utföra sitt uppdrag med hänsyn till