Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

Hur mäts och analyseras resultatet?
Det har framgått att tillsynen främst är inriktad på inspektion av polisväsendets
rättsenlighet. I den tillsyn som bedrivs i dag finns inte en tydlig utvärdering för
effektivisering, verksamhetsutveckling, management m.m. som har helhets- eller
processperspektiv. Det synes inte heller vara en organiserad utvärderingsverksamhet
som kopplar verksamhet med ekonomi och som kan svara på frågor om resurserna
använts för bästa resultat enligt statsmakternas beslut.
Det innebär inte att Rikspolisstyrelsen inte arbetar med utvärderingar eller med
utvärderingsfokus i ett bredare perspektiv. Utvärderingar kan benämnas något annat
och de kan utföras integrerat i verksamheten. Mycket tyder på att så är fallet.
Utvecklingsarbeten som t.ex. PUM och PNU innebär fortlöpande
utvärderingsinsatser. Mycket av det som återrapporteras och analyseras i polisens
årsredovisning bygger på kunskap som samlats med utvärderingsfokus. I samband
med inspektionerna anses det lika viktigt att uppmärksamma områden som kan
förbättras som att påtala fel och brister. Att lyfta fram goda exempel från
polisorganisationen är alltid lika viktigt. Inspektioner med rättstillämpning som
utgångspunkt ger ofta också ett mervärde i form av verksamhetskunskap och
probleminsikt som det är kostnadseffektivt att utnyttja. Avgränsningen mot
utvärderingar är inte tydlig. Det är i sig inget ovanligt i dagens statsförvaltning.
ESV har tagit del av arbetet med effektivisering på polismyndigheterna. För att
beskriva arbetets inriktning ges här två exempel.
I Västra Götaland har en bred projektgrupp arbetat med att öka synligheten och få ut
fler poliser i yttre tjänst. 89 I projektet utgår man från effektiviseringskrav som fanns i
regleringsbrevet för 2007. I påföljande planeringsförutsättningar skrev
Rikspolisstyrelsen att polisen under planeringsperioden 2008-2010 skulle ”förbättra
resultaten väsentligt”. Projektgruppen fokuserade mycket på att hitta vägar att
utnyttja resurserna bättre. Man försökte förbättra modellerna för dimensionering och
för prioritering och man identifierade flaskhalsar eller mekanismer och rutiner som
tenderade att dra resurser från yttre tjänst. Man föreslog utbildning för yttre befäl
samt att rollen som yttre befäl skulle renodlas. Man föreslog att ökningen av antalet
poliser kunde användas för att skapa ett sjunde turlag som skulle skyddas från
händelsestyrd verksamhet och arbeta underrättelseinriktat. Man kom också in på
brister i systemstödet.
Avrapporteringssystemen är byråkratiska och tidskrävande. För att undvika att
hamna inomhus i långa avrapporteringar händer det att vissa poliser i yttre tjänst
89 Polismyndigheten i Västra Götaland ( 2008)
71