Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

Styrkedjan kan betraktas som ett system för att hantera information. I det här fallet
information om vad polisverksamheten ska prestera, hur den ska vara organiserad,
hur den ska ledas, vilka polismetoder som ska användas etc. samt information om
vilka resurser verksamheten får disponera och om vilket resultat som verksamheten
presterat med dessa resurser. En del av informationen kan användas för att utvärdera
olika slag av insatser och bedöma polisarbetets effektivitet. De bedömningarna kan
leda till förändringar i informationen om vad verksamheten ska prestera, hur den ska
vara organiserad, vilka polismetoder som ska användas etc. och vilka resurser
verksamheten får disponera.
Man ska vara klar över att styrkedjan inte är ett transportsystem, utan ett
produktionssystem. Informationen skapas på olika nivåer och den bearbetas under
resans gång från riksdagen och regeringen till den operativa polisverksamheten. De
politiska målen och prioriteringarna översätts till nationella mål och strategier och
vidare till lokala mål och handlingsplaner. Övergripande underrättelse- och
utredningskoncept tas fram för att användas i verksamheten. Anslagsmedel som
riksdagen anvisar fördelas av Rikspolisstyrelsen till polismyndigheterna vilka i sin
tur fördelar tilldelade medel på olika operativa verksamheter där de omsätts i
mänskliga och materiella resurser. Resursutnyttjandet kan vara mer eller mindre
effektivt beroende på hur informationen om statsmakternas mål och prioriteringar har
tolkats och förståtts av dem som arbetar i den operativa polisverksamheten. All
information tolkas, även den som hanteras i styrkedjan. Tolkningen görs av enskilda
individer i ett socialt samspel utifrån vad varje individ kan, vet och vill. Det sociala
sammanhanget kan vara Rikspolisstyrelsen ledning eller gemenskapen på en lokal
polisstation. Oavsett sammanhanget är de som arbetar i och som utgör organisationen
inga passiva konsumenter av information. I slutändan är det alltså tolkningen av
polisuppdraget som bestämmer hur personalen agerar i olika situationer. 32
Många problem i en verksamhet beror på brister i styrkedjan på vägen mellan den
högsta ledningen och de som är satta att göra jobbet. Det betyder också att många
problem i verksamheten kan rättas till genom åtgärder i styrkedjan, även om detta
inte alltid är så lätt. I polisens fall är styrkedjan lång. Med längden växer risken för
att information förvanskas. Samma sak gäller för informationsflödet från
verksamheten upp till högsta ledningen, regering och riksdag.
Brister kan finnas på alla nivåer i styrkedjan och kan vara av olika slag. Som
exempel kan följande nämnas.
− Informationen om statsmakternas förväntningar på polisverksamheten kan vara
otydlig eller motstridig. Det kan också finnas en bristande överensstämmelse
32 Detta har studerats av Ekman (1999).
Styrning av polisen
27