18 Neolitikum pÃ¥ Gotland - Radio FalkÃ¶ping 90,8

More documents

Recommendations

Info

6.5. Relativ föremålsfrekvens Lösfyndens utbredning kan inte anses vara slumpmässig, utan en följd av olika samhällsmässiga faktorer. Sannolikt är dessa nära sammankopplade med företeelser som gravskick, och deponeringar av religiöst och ceremoniellt slag. För att underlätta upprättandet av teorier rörande dylika samhällsföreteelser behövs såväl kvantitativa som kvalitativa synteser rörande lösfyndens utbredning. Ett sätt bland flera att mäta den relativa förekomsten av lösfynd är att beräkna antalet föremål per ytenhet. Det finns anledning att anta att de aktiviteter som styrt lösfyndens utbredning har varit starkt koncentrerade till ytor som idag är öppet landskap och inte till t.ex. skogsområden (jfr Blomqvist 1989b,s.18,63). Det innebär att dylika beräkningar bör ske efter den idag befintliga arealen av åkeryta för att reducera vissa felkällor så att indextalet kan jämföras med andra områdens indextal. Därtill bör de ytor frånräknas som idag är öppet jordbrukslandskap, men som låg under vatten under den aktuella tiden. En felkälla som vi inte kommer åt direkt, men som bör bli ett centralt tema för diskussioner, är hur stor andel av dagens öppna landskap som jämväl var det under skilda perioder av neolitikum. En studie av lösfyndens utbredning kan ge oss uppfattningar rörande detta. Lösfynden är så pass sällsynta trots allt, att ett indextal inte bör framräknas varken på för korta tidsperioder eller på för små områden. Ett alternativ är att utgå från tidsperioderna ÄN (c:a 4000-3000 BC), YN (c:a 3000-2400 BC), och DOK (c:a 2400-1500 BC), och de enskilda socknarnas åkerarealer i början av 1900-talet. Tidsperioderna kan betraktas som en naturlig indelning, eftersom de avspeglar skilda kulturer. Detta dock med två förbehåll. För det första uppdelas GRK på två perioder vilket kan anses vara mindre fördelaktigt på ett område som Gotland, men å andra sidan förefaller de aktuella lösfynden vara relativt enkla att föra till endera av de ovannämnda tidsperioderna. För det andra för att tidsperioden DOK här får ersätta SN, men inte för att kunna inräkna antalet bronsföremål från bronsålderns period I, utan för att kunna medtaga samtliga DOK-föremål som dolkar, skäror och enkla skafthålsyxor. Användandet av socknar som rumsliga enheter är enbart ett val av praktisk art, och i ett neolitiskt perspektiv är denna rumsliga indelning rent rationell. Ytorna är tillräckligt små för att bedöma lösfyndsutbredningens generella karaktär. Motsvarande metod har med framgång använts i västra Götaland (Blomqvist,L. 1990a, 1990b), och kommer att användas för än fler analyser av det neolitiska samhället därstädes varvid även de gotländska förhållandena är av stor betydelse (Bägerfeldt,L. manus). Beräkningen har utgått från åkerarealen i respektive socken år 1911 (Kempe,A. et al 1917, s.498ff). Avdrag för ytor som under de enskilda tidsperioderna låg under vatten, har utgått från en procentsats av Litorinamaximum, och den topografiska kartan (se nedan). Merparten av föremålen i tabell från kap. 4.1. har använts vid denna beräkning (se nedan). Utbredningen på Gotland efter denna indexberäkning visar att följande socknar är de mest fyndtäta. ÄN - antal föremål per km² åkeryta (> 0,6): 1. Visby 3,0 (1,4 exkl. depå) 2. Hogrän 2,3 (0,1 exkl. depå) 100
3. Tofta 1,7 4. Vall 1,2 (0,2 exkl. depå) 5. Björke 1,0 6. Buttle 0,9 YN - antal föremål per km² åkeryta (> 0,3): 1. Ekeby 0,4 1. Hellvi 0,4 1. Stenkyrka 0,4 1. Tofta 0,4 1. Västergarn 0,4 DOK - antal föremål per km² åkeryta (> 2,0): 1. Vallstena 3,5 2. Visby 3,1 3. Hörsne & Bara 3,0 3. Tofta 3,0 5. Endre 2,6 5. Hejdeby 2,6 7. Träkumla 2,3 8. Västergarn 2,1 Åtskilliga felkällor präglar en direkt jämförelse mellan de enskilda socknarna, men vissa tydliga tendenser framträder. De föremålsrika områdena är fördelade på ön, samtidigt som flera av dem har ett högt indextal vid två eller tre tidsperioder vilket indikerar en klar stabilitet. Ranking av de 10 mest fyndtäta socknarna: ÄN YN SN s:a 1. Tofta 3 1 3 7 2. Visby 1 17 2 20 3. Vallstena 4 11 10 24 4. Vall 4 11 9 25 5. Stenkyrka 8 1 19 28 6. Endre 11 17 5 33 7. Västerhejde 17 11 9 37 8. Västergarn 30 1 8 39 9. Hejdeby 30 6 5 41 10. Väskinde 17 11 14 42 101
Page 2 and 3:
EN STUDIE AV NEOLITIKUM PÅ GOTLAND
Page 4 and 5:
Innehåll FÖRORD..................
Page 6 and 7:
7.2.4. Trattbägarkulturens aktivit
Page 8 and 9:
Del I UNDERSÖKNINGEN AV EN DÖS P
Page 10 and 11:
Fornlämningen har en av granitbloc
Page 12 and 13:
1.2. Undersökningen 1912 Kammaren
Page 14 and 15:
Ingen kallmur påträffades mellan
Page 16 and 17:
Överst: Avgränsningen för divers
Page 18 and 19:
6-10 kantkedjans västra långsida
Page 20 and 21:
1.7. Yttre konstruktioner Norr om k
Page 22 and 23:
I rutorna 39 och 43 (sektion IV) p
Page 24 and 25:
1.10. Återställandet efter utgrä
Page 26 and 27:
Fynd. Överst: De numrerade fyndens
Page 28 and 29:
6. 2 6 90,4 221 7. 6 12 86,5 172 8.
Page 30 and 31:
2. TOLKNINGAR 2.1. Datering och kul
Page 32 and 33:
2.2. Byggnationens förlopp av dös
Page 34 and 35:
Utifrån detta längdmått får vi
Page 36 and 37:
3.2. Postcraniala skelettet och det
Page 38 and 39:
3.6. Brända ben I materialet påtr
Page 40 and 41:
1 Akebäck 2 Ala 3 Alskog 4 Alva 5
Page 42 and 43:
10. Tunnackiga, typ V 11. Tunnackig
Page 44 and 45:
Nr 54, Skifferföremål Samtliga ol
Page 46 and 47:
44. Enkel skafthålsyxa, typ II 54
Page 48 and 49:
Lojsta - - - - - - - - - - - - - -
Page 50 and 51: 4.1.2. De neolitiska lösfynden fr
Page 52 and 53: diverse Flintdolkar (DOK) Nr 50 51
Page 54 and 55: socken typ element A B C D E F Endr
Page 56 and 57: " C2 eggdel utan skaftholk " (C) "
Page 58 and 59: endast på befintliga föremål i m
Page 60 and 61: ment vilka har till uppgift att på
Page 62 and 63: tionen än vad som gäller för dö
Page 64 and 65: 28 (a, c, d, e) Övrigt (3 st): 20
Page 66 and 67: 5.2.8. Hällkistor på nivåer unde
Page 68 and 69: Den andra av dem är för närvaran
Page 70 and 71: T = Termoluminiscensdatering ML (me
Page 72 and 73: 35. (Nihlén,J. 1927, s.102f) 36. (
Page 74 and 75: 8. Grötlingbo sn, Barshaldershed (
Page 76 and 77: • 3360 ± 350 bc (St-9733), 86 cm
Page 78 and 79: Den procentuella andelen lokaler so
Page 80 and 81: 6. Väte sn, Mölner/Gullarve • 6
Page 82 and 83: En enda av de kända gravarna på G
Page 84 and 85: För närvarande finns osteologiska
Page 86 and 87: elation dom. % rik förekomst lokal
Page 88 and 89: Grågås Anser anser - - - X - - -
Page 90 and 91: För Stora Karlsö ges följande da
Page 92 and 93: Isobaser över Litorinahavet, eller
Page 94 and 95: 6.4.2. De gropkeramiska aktivitetsy
Page 96 and 97: Fosfatkarta över aktivitetsytan vi
Page 98 and 99: 6.4.2.3. De centrala geologiska och
Page 102 and 103: 1. 2. 3. 4. AREAL, km2 år 1911 ARE
Page 104 and 105: Om vi jämför det faktiska antalet
Page 106 and 107: Dösens placering i Tofta sn kan ti
Page 108 and 109: 6.5.4. Gropkeramisk kultur och stri
Page 110 and 111: Flintskärorna från denna period s
Page 112 and 113: Del III PROBLEM OCH KONSEKVENSER I
Page 114 and 115: 7.0.2. Teoretiska problem Det stör
Page 116 and 117: * TRB-böndernas näringsekonomi va
Page 118 and 119: 7.1.1. Stenkammargravar och TRB:s s
Page 120 and 121: har 27 st räteggade och tväreggad
Page 122 and 123: hur det var som minst och inte hur
Page 124 and 125: tillfogar påståendet att denna pr
Page 126 and 127: 7.2. Boplatsproblem rörande klassi
Page 128 and 129: har använts. En av dem (nr 25) har
Page 130 and 131: ska föras till TRB eller till en m
Page 132 and 133: Ett anmärkningsvärt faktum är at
Page 134 and 135: Om situationen är problemfylld fö
Page 136 and 137: den från samtliga perioder av neol
Page 138 and 139: Socknar och regioner i Sverige-Norg
Page 140 and 141: lokalerna inte har varit några dir
Page 142 and 143: Kronologiskt-rumsligt schema över
Page 144 and 145: Gropkeramik från Stora Förvar, St
Page 146 and 147: Det enda rimliga tycks vara att en
Page 148 and 149: Under YN/GRK förändras bilden. To
Page 150 and 151:
existensen av dessa artefakter är
Page 152 and 153:
tvärs över dessa slipsvackor. Han
Page 154 and 155:
för han de gotländska skipskåror
Page 156 and 157:
Den eventuella kopplingen till kyrk
Page 158 and 159:
7.6. Neolitikum på Gotland En sche
Page 160 and 161:
under forntiden. En viktig ledtråd
Page 162 and 163:
del II. Lösfynden m.m. De neolitis
Page 164 and 165:
APPENDIX Neolitiska C 14-dateringar
Page 166 and 167:
FOTOGRAFIER Dösen i Tofta Före un
Page 168 and 169:
Gången inifrån 168
Page 170 and 171:
Blockpackningen intill kammaren 170
Page 172 and 173:
Kantkedjan i förgrunden 172
Page 174 and 175:
Kantkedjan med sandsten som kallmur
Page 176 and 177:
Kallmur av sandsten Kraniet i profi
Page 178 and 179:
AJVIDE i Eksta sn, gropkeramiskt gr
Page 180 and 181:
Ännu en av GRK-gravarna … … d
Page 182 and 183:
Stora Förvar, Stora Karlsö Grotta
Page 184 and 185:
184
Page 186 and 187:
Svensk-norsk stridsyxa och mångkan
Page 188 and 189:
Hörntänder, ofta av säl, som gen
Page 190 and 191:
Gropkeramik 190
show all

18 Neolitikum pÃ¥ Gotland - Radio FalkÃ¶ping 90,8

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?