18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

Även artefakternas roll i den sociala miljön kan indelas i tre huvudsakliga företeelser. Det är
praktiska funktioner, ekonomi, och sociala relationer. På samma sätt som en artefakt alltid kan
sägas tillhöra en viss kategori, en viss tid och ett visst rum, kan vi mena att en artefakt också
återspeglar minst en praktisk funktion, samt en viss form av hushållning och förvaltning (=
ekonomi), och att den ingår i någon form av sociala relationer och att den återspeglar dessa.
Allt detta sker mer eller mindre samtidigt, varför vi inte kan söka efter vilken av dem som
varit gällande. Vad vi frågar oss är istället hur och på vilka villkor var och en av dessa tre
företeelser verkat samtidigt.
Samtliga av dessa sex företeelser kan indelas i två huvudgrupper; intervaller och relationer.
Intervallerna uttrycker det kvantitativa eller en viss mängd likartade relationer, medan relationerna
uttrycker det kvalitativa eller det unika i intervallerna. Intervallerna och relationerna
är beroende av varandra. Å andra sidan kan vi också mena att typ, tid och rum är beroende av
varandra om de ska komma till någon praktisk användning inom arkeologin. Vi studerar
aldrig tid som en isolerad företeelse. Vi studerar alltid ett visst antal föremål av en viss typ,
från en viss tid, och från ett visst rum.
7.0.1. Neolitikum på Gotland
En tid, en plats och åtskilligt med problem som finns kvar att lösa. Ett traditionsbärande folk,
vars kultur vi endast känner till på ytan. Det handlar om i runda tal 75 generationer, som
fungerat bra och/eller dåligt tillsammans varför minst ett socialt system anammats vilket ständigt
var under förändring beroende på den sammansatta folkgruppens förändrade struktur och
totala agerande. Var och en av individerna var ålagd vissa skyldigheter och rättigheter, och
utifrån dessa har de enskilda individerna agerat utifrån sina aktuella och högst personliga behov
och önskningar, men med ett resultat som alltid varit styrt av hur individen förvaltat sina
resurser.
Den neolitiska befolkningens livssituation på Gotland är trots allt relativt okänd för oss. Hur
såg den ut och hur kom den att förändras? Medan befolkningen under TRB och SN ofta betraktas
som enkla boskapsskötare och jordbrukare är betraktelsen av befolkningen under GRK
helt annorlunda. Ända sedan GRK under benämningen "boplatskultur" betraktades som en fristående
kulturell enhet skild från TRB, STY och SN, har flertalet forskare utgått från att befolkningen
bestod av ett visst antal mindre stammar med en tämligen enkel fiskarbefolkning.
Företeelser som utpräglad hierarkisk struktur eller specialiserad yrkesverksamhet saknas helt i
slutsatserna. Den främsta orsaken till detta synes vara förekomsten av metkrokar och harpuner
i GRK-gravarna, och lämningar av bl.a. fisk- och sälben på de gropkeramiska aktivitetsytorna.
Ingen kan ifrågasätta att fiske och säljakt varit betydelsefullt i viss mån inom GRK. Däremot
kan man fråga sig i vilken grad och varför det egentligen varit betydelsefullt. Framför allt kan
man ifrågasätta tesen att samhället var enkelt och primitivt, och att det i princip bara bestod av
enkla boskapsskötare och fiskarfamiljer. Det finns egentligen ingenting som styrker ett påstående
rörande ett primitivt samhälle, utan det är endast ett fritt antagande som inte bygger på
direkta argument. Istället är det ett antagande som bygger på bristen av argument för motsatsen.
En dylik bevisföring har som alla förstår uppenbara brister, och det räcker med minsta
lilla argument emot påståendet för att hela bilden eller modellen ska falla samman. I denna
del vill jag inte bara föra fram ett enda argument utan en hel serie.
113