18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

ligt rent teoretiskt. Om alla föremål som påträffades skulle bli registrerade som en DOK-lokal,
skulle problemet med denna typ av registrering bli fullt klarlagd. Trots det finns det flera forskare
som bortser från dessa problem och arbetar vidare efter modellen att ett lösfunnet föremål
också avspeglar någon slags bebyggelseenhet direkt på fyndplatsen.
Ytterligare två lokaler (nr 2, X6) är enbart kända genom C 14-datering och termoluminiscensdatering.
I det första fallet avser dateringen bl.a. en flatmansgrav, samt icke närmare beskriven
keramik. Denna lokal har redan diskuterats ovan.
Enbart på de två återstående lokalerna (nr 3,43) har DOK-keramik påträffats. Denna extrema
fåtalighet stärker antagandet att keramik knappast kan ha varit allmänt förekommande vid
bebyggelseenheterna. I så fall borde åtskilliga platser på Gotland ha uppvisat DOK-keramik.
En av de två lokalerna är Nygårdsrum i Vall-stena sn (nr 43). Under två hällkistor, med fynd
av bl.a. en flintdolk av typ V (c:a 1950-1800 BC), påträffades ett 50-tal stolphål fördelade på
minst 4 grupper. Dessa är alltså äldre än flintdolken, men det är okänt hur mycket äldre. Fyndmaterialet
tolkades som senneolitiskt utifrån några enstaka daterande fynd. Två av stolphålssystemen
tolkades som två stolpburna byggnader om minst 15 x 9 meter respektive 6 x 6
meter. De hade kraftig stenskoning och ett regelbundet avstånd mellan stolparna. Husens
funktioner är dock fortfarande okända, men två närliggande möjligheter är att de antingen var
någon form av bostadshus eller något slags kulthus. Möjligheten att kunna skilja dessa byggnadstyper
från varandra är ofta mycket svårt.
Den totala gotländska befolkningens storlek om vi enbart beräknar den från artefakter och
gravar, men bland annat pollendiagrammen anger något helt annat. Sannolikt var befolkningen
omkring 200 gånger större, vilket medför dramatiska följdverkningar rörande de
arkeologiska teorierna om det neolitiska samhället.
7.3.6. Befolkningens utbredning under neolitikum på Gotland
Tar vi hänsyn till alla mörkertal och försöker skapa oss en rimlig bild av situationen på Gotland
under neolitikum, och således lämnar basen för vad som var gällande som minst, får vi
fram en helt annan bild än den som i regel brukar anges inom forskningen.
145