18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

* TRB-böndernas näringsekonomi var baserad på odling, vilket möjliggjordes genom svedjning.
(s.22, 139, 163, 171)
* Befolkningen levde främst vid kusten under slutet av mesolitikum, i inlandet under TRB,
vid kusten under GRK, och åter i inlandet under DOK. (s.24, 84, 117ff, 139f, 159. 164ff,
170f, 181)
* Befolkningen storlek på Gotland var omkring 500 under GRK. (s.170, 181)
* Yxboplatserna och de gropkeramiska lokalerna var regelrätta boplatser för mindre grupper
av fiskarfamiljer. De omgivande markerna tillhörde gruppen, varför lokalerna kan ses som en
slags revirmarkering varifrån insamlingen av föda skedde. (s.18, 84, 117ff, 138ff, 141ff,
164ff, 171ff, 181)
* De gropkeramiska lokalerna uppstod sedan man övergett jordbruk och odling, och återgått
till de senmesolitiska fiskeplatserna dit man också flyttade. (s.118ff, 138ff, 171ff, 181)
* GRK-lokalerna är representativa för det faktiska antalet boplatser under GRK, och de bildar
ett regelbundet rumsligt mönster som återger en regelbunden uppdelning av Gotland i ett
knappt 15-tal bosättningsområden eller resursområden. (s.141, 164ff, 173ff)
* Gotland hade sporadisk kontakt med Öland och fastlandet genom användandet av katamaraner.
(s.185ff)
* Samtliga yxtyper har använts i ett praktiskt arbete för att bl.a. avverka skog. (s.20, 148,
169f)
Dessa slutsatser kan i vissa fall förefalla logiska om man endast tar hänsyn till det urval av
faktorer och det urval av analyser som Österholm har valt att arbeta med. Som mest överensstämmer
slutsatserna med den verkligen vi får förmoda att hon sökt efter. Dock behövs det
inte särskilt många kompletteringar för att visa att dessa slutsatser rämnar om fler faktorer
tillförs. Det beror bl.a. på att slutsatserna långt ifrån alltid kan klassificeras som teorier. Alltför
ofta visar de sig endast vara hypoteser och rent av spekulationer, vilka dock alltför ofta
framförs som teorier eller rent av som fakta i avhandlingen. Med andra ord är argumentationen
i regel mycket undermålig eller till och med obefintlig.
Det torde inte vara något större överdrift att mena att jag på nära nog samtliga punkter kommit
fram till direkt motsatta slutsatser. Skillnaden ligger i att jag använder fler faktorer, och
försöker inse vidden av alla de problem som rör forskningen runt Gotlands stenålder. Den
framtida forskningen kommer definitivt att finna än fler faktorer och i bästa fall kommer man
att kunna visa att även mina slutsatser är ofullständiga. Men det är ju faktiskt det som är vitsen
med den vetenskapliga forskningen.
Det är min förhoppning att Österholm väljer att besvara denna kritik och framföra sin argumentation
på ett klarare och mer vetenskapligt sätt.
116