18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

prövade typologiska, morfologiska, kronologiska och rumsliga analyser. Om vi använder
samma typ av argumentation och källkritik inom de funktionella, sociala och ekonomiska
analyserna kommer sannolikt partier av vår bild av forntiden att ändras radikalt.
Hittills har den arkeologiska forskningen lyckats fastställa förhållandevis väl vilka föremål
och redskap man tillverkade som minst, hur de rent praktiskt användes som minst, vilka i samhället
som använde dem som minst, hur stort kunnande inom olika områden som fanns i samhället
som minst, hur många människor det var per ytenhet som minst, hur mycket ägodelar de
hade som minst, vilken bostadsstandard de hade som minst, vad de åt och livnärde sig av som
minst, hur de var klädda och smyckade sig som minst, vilka militära och fredliga sysslor man
ägnade sig åt som minst, hur mycket kontakt man hade med andra grupper - som minst, vad
dessa kontakter har betytt för utveckling och förändring - som minst, hur den hierarkiska
strukturen såg ut som minst, hur omfattande och invecklad världsåskådningen och kosmologin
var som minst, hur utvecklat rättsväsendet och handeln var som minst.
Många av de traditionella arkeologiska metoderna visar nästan aldrig hur någonting var egentligen,
utan de ger bara en teoretisk bas som vi kan operera vidare ifrån och varifrån vi har till
uppgift att ta oss igenom ett mörkertal fram till den verklighet vi söker. Först när vi har accepterar
att detta är ett svårt metodiskt problem har vi också insett att vår bild av forntiden är
styrd av ett okänt antal mörkertal som leder fram till en alldeles för enkelt utformad bild. En
bild som endast säger hur forntiden gestaltade sig som minst och absolut inte hur det nödvändigtvis
var egentligen.
7.0.3. Teorier om Gotlands stenålder fram till G.O. Janzons avhandling
Stenåldersforskningen på Gotland var relativt intensiv i slutet av 1800-talet och början av
1900-talet. Den kan karakteriseras som bred men inte särskilt djup. Uppfattningarna rörande
befolkningen och samhället präglades av slutsatser som meddelade hur det kunde ha varit som
minst. En viss brist på jämförelsematerial och konkreta analyser medförde dock att en del yxboplatser
uppfattades som rena fabriker för yxtillverkning.
Med G.O.Janzons avhandling (1974) framträder bl.a. en del osteologiska analyser av människobenen
som klart anger att bilden av det gropkeramiska samhället inte alls var så enkelt som
man först antagit. De framkomna släktskapsförhållandena mellan olika lokaler antydde en
viss minimibefolkning, och en viss minimi-organisation i det gotländska samhället. Ännu har
ingen dragit de fulla konsekvenserna av denna analys, vilket möjligen beror på att konsekvenserna
enbart från denna analys kan visa sig vara tillräckligt stora för att ändra på det mesta i
den allmänna bilden av GRK.
7.0.4. Österholms teorier om Gotlands stenålder
I sin avhandling om Gotlands stenålder har Inger Österholm (1989) framfört en rad åsikter
som är en blandning av spekulationer, hypoteser och teorier rörande befolkningen på Gotland
under mesolitikum och neolitikum. Häribland finner vi bl.a. följande.
* Den mesolitiska befolkningen levde i hög grad på marina näringsgrenar, liksom den gropkeramiska
befolkningen. (s.117ff, 138ff, 165ff, 169ff)
115