10.05.2015 Views

18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

den från samtliga perioder av neolitikum - även under GRK - och bronsålder (Hansson,H.<br />

1927) saknar denna dragning till kusten och istället har en mer jämn fördelning över hela<br />

<strong>Gotland</strong>.<br />

Vi får således ett konstant motsatsförhållande mellan vad som är kustanknutet och vad som<br />

inte är det. Ingen period från neolitikum eller bronsålder avviker från detta. Frågan är vad<br />

orsaken är till detta.<br />

De flesta lokalerna har ett relativt lågt antal trindyxor, och möjligheten kvarstår att de kommer<br />

från raserade gravar från mesolitikum, TN, MN, eller YN (c:a 7000-2400 BC). De kanske<br />

mest intressanta problemen för närvarande är de lokaler där mer än ett 50-tal yxor påträffats,<br />

och orsaken bakom de stora ytorna med förhöjda värden av fosfater. Antalet lokaler som kan<br />

uppvisa en sådan mängd yxor är få, och på <strong>Gotland</strong> är de begränsade till Hall och Tofta sn:ar.<br />

På de fem berörda lokalerna i två skilda områden har drygt <strong>90</strong>% av alla trindyxor påträffats.<br />

I Danmark saknas motsvarande koncentrationer helt och hållet av trindyxor och dylika yxor,<br />

men däremot finner vi dem både i Norge och på det svenska fastlandet finns varianter på<br />

sådana koncentrationer. Nedan följer en kort listning av socknar och områden med ett större<br />

antal bergartsyxor utan skafthål i trakter norr om Skåne.<br />

I Hordaland och Rogaland i SV Norge, och med en koncentration runt Jaeren, har runt 860<br />

bergartsyxor utan skafthål påträffats (Alsaker,S. 1987).<br />

Lihultsyxorna utgör Västkustens vanligaste variant av bergartsyxorna utan skafthål. De är<br />

koncentrerade till södra Bohuslän ner till Göta älv, men också vid ömse sidor i området för<br />

Vänerns avtappning i gränstrakten mellan Dalsland och Västergötland. Här förekommer<br />

socknar med över 400 yxor av detta slag. I övriga delar av Dalsland och Västergötland<br />

utmärker sig Falköping på Falbygden i centrala Västergötland med 41 bergartsyxor utan<br />

skafthål. (Blomqvist,L. 19<strong>90</strong>a, 19<strong>90</strong>b; Welinder,S. 1977, s.58).<br />

Inga motsvarande socknar med större koncentrationer är kända i Värmland (Nygren,E. 1914)<br />

eller Halland (egen inventering; jfr Lindälv,E. 1967).<br />

I Blekinge finner vi socknar med fler än 30 bergartsyxor utan skafthål i (Erixson,S. 1913):<br />

Mjällby sn, Listers hd: 82<br />

Mörrums sn, Listers hd: 33<br />

Asarums sn, Bräkne hd: 53<br />

Listerby sn, Medelstads hd: 88<br />

Ramdala sn, Östra hd: 41<br />

I Kalmar län, vilket inkluderar Öland, finns stora koncentrationer i trakterna av fastlandets<br />

kustsocknar vid sundet mellan fastlandet och Öland, och då främst i följande socknar<br />

(Åberg,N. 1913):<br />

Döderhult: 51<br />

Mönsterås: 364<br />

Ålem: 78<br />

Ryssby: 360<br />

Åby: 150<br />

136

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!