18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

För Stora Karlsö ges följande dateringar:
* Plantago lanceolata (groblad) uppträder från omkring 3200 BC, som enstaka spridda förekomster.
* Cerealea (sädesslag), enstaka spridda förekomster från omkring 2300 BC.
* Juniperus (en) ökar plötsligt och markant runt 10 gånger i omfång omkr. 2300 BC. Denna
datering motsvarar ungefär övergången från GRK till DN/DOK c:a 2400 BC.
6.4. Strandlinjen
Strandlinjens skiftande nivåer under neolitikum har diskuterats sedan länge. I Bohuslän och
Halland kan såväl landhöjningshastigheten som havsnivåns växlingar klarläggas relativt exakt
(bl.a. Mörner,N.A. 1969; Påsse,T. 1983). Även i sydligaste Sverige och i Danmark har ett
flertal undersökningar utförts som lett fram till en relativt detaljerad bild av havsnivåns förändringar
(bl.a. Skaarup et al 1985). Till skillnad från detta är resultaten mer diffusa i Östersjöområdet
även om bilden tycks börja klarna allt mer (bl.a. Miller & Hedin 1988).
Osäkerheten vad gäller strandlinjens nivå vid olika tidsperioder har också gällt Gotland, eftersom
landhöjningshastigheten inte kan inter- eller extrapoleras lika säkert här som på andra
håll längs det svenska, finska och baltiska fastlandet.
Transgressioner
PTM-2 5900-5700 BC
PTM-3A 5400 BC
PTM-3B 5200 BC
PTM-4A 4800 BC
PTM-4B 4400 BC
PTM-4,5 4000 BC
Regressioner
PR-3 efter 5750 BC
PR-4 5200-4800 BC
PR-5 4400-3800 BC
PTM-5A
PTM-5B
PTM-6
PTM-7
3800 BC
3350 BC
2950-2500 BC
2000-1500 BC
PR-6
PR-7
3350-2950 BC
2500-2000 BC
Under den postglaciala tiden har transgressionsmaxima (PTM) och regressionsmaxima (PR)
avlöst varandra. En av de transgressioner som är viktigast för att kunna jämföra Gotland med
fastlandet är nivån och dateringen för Litorinahavets maximum. Litorinahavets nivå växlade
90