18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8
18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8
18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Del II<br />
NEOLITISKA LÖSFYND PÅ GOTLAND<br />
<strong>Gotland</strong> är ett område som är rikt på förhistoriska lämningar. Av de lämningar som härstammar<br />
från neolitikum dominerar lösfynden antalsmässigt. Till detta kommer en viktig grupp i<br />
form av gravar och boplatser från den gropkeramiska kulturen (GRK). Benämningen "boplats"<br />
är dock i första hand endast en registerteknisk term vilken används för ytor med material<br />
som inte har karaktär av att vara grav eller depå. Det behöver således inte innebära att<br />
någon faktiskt bott på platsen. En mer neutral term som kan ersätta denna benämning är aktivitetsyta,<br />
varefter en strikt utvärdering får användas för att försöka klarlägga platsens funktion,<br />
såväl praktiskt, ekonomiskt som socialt. Detta är ett arbete som nästan alltid försummas<br />
och ersätts med förutfattade personliga åsikter. Andra viktiga neolitiska lämningar som endast<br />
summariskt kommer att beröras nedan är depåerna och stenkammargravarna. Av den sistnämnda<br />
gruppen berörs typerna dös och hällkista vad gäller <strong>Gotland</strong>.<br />
Att katalogisera lösfynden är därför av viss betydelse för den neolitiska forskningen på <strong>Gotland</strong>,<br />
eftersom detta material kan öka analysernas räckvidd och möjligheter. Förutom den<br />
nedanstående katalogen, som utarbetats av undertecknad, har en del andra katalogiseringar av<br />
det neolitiska materialet på <strong>Gotland</strong> utförts i modern tid. Här finner vi en uppmätning och<br />
katalogisering av trattbägarkulturens flintyxor (Lang,R. 1985), vilken dock inte följer P.O.<br />
Nielsens (1978, 1979) typologiska indelning. Vi finner också en motsvarande förteckning<br />
över en rad senneolitiska föremålsgrupper (Stålbom,U. 1984). Därtill har en enklare förteckning<br />
upprättats (Österholm,I. 1989) som saknar uppgifter om typtillhörighet, och som endast<br />
har rubriker som "flintdolkar" o.dyl. En granskning visar att denna förteckning nära nog enbart<br />
är en enkel avskrift av de ovannämnda katalogerna av Robert Lang och Ulf Stålbom. En<br />
jämförelse mellan min egen föremålsinventering och de ovannämnda av Lang och Stålbom<br />
har påvisat enstaka smärre olikheter i klassificeringarna. Dock inga som kan bedömas som<br />
svårförklarliga eller som kan betraktas som allvarliga.<br />
39