18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

Del II
NEOLITISKA LÖSFYND PÅ GOTLAND
Gotland är ett område som är rikt på förhistoriska lämningar. Av de lämningar som härstammar
från neolitikum dominerar lösfynden antalsmässigt. Till detta kommer en viktig grupp i
form av gravar och boplatser från den gropkeramiska kulturen (GRK). Benämningen "boplats"
är dock i första hand endast en registerteknisk term vilken används för ytor med material
som inte har karaktär av att vara grav eller depå. Det behöver således inte innebära att
någon faktiskt bott på platsen. En mer neutral term som kan ersätta denna benämning är aktivitetsyta,
varefter en strikt utvärdering får användas för att försöka klarlägga platsens funktion,
såväl praktiskt, ekonomiskt som socialt. Detta är ett arbete som nästan alltid försummas
och ersätts med förutfattade personliga åsikter. Andra viktiga neolitiska lämningar som endast
summariskt kommer att beröras nedan är depåerna och stenkammargravarna. Av den sistnämnda
gruppen berörs typerna dös och hällkista vad gäller Gotland.
Att katalogisera lösfynden är därför av viss betydelse för den neolitiska forskningen på Gotland,
eftersom detta material kan öka analysernas räckvidd och möjligheter. Förutom den
nedanstående katalogen, som utarbetats av undertecknad, har en del andra katalogiseringar av
det neolitiska materialet på Gotland utförts i modern tid. Här finner vi en uppmätning och
katalogisering av trattbägarkulturens flintyxor (Lang,R. 1985), vilken dock inte följer P.O.
Nielsens (1978, 1979) typologiska indelning. Vi finner också en motsvarande förteckning
över en rad senneolitiska föremålsgrupper (Stålbom,U. 1984). Därtill har en enklare förteckning
upprättats (Österholm,I. 1989) som saknar uppgifter om typtillhörighet, och som endast
har rubriker som "flintdolkar" o.dyl. En granskning visar att denna förteckning nära nog enbart
är en enkel avskrift av de ovannämnda katalogerna av Robert Lang och Ulf Stålbom. En
jämförelse mellan min egen föremålsinventering och de ovannämnda av Lang och Stålbom
har påvisat enstaka smärre olikheter i klassificeringarna. Dock inga som kan bedömas som
svårförklarliga eller som kan betraktas som allvarliga.
39