10.05.2015 Views

18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

6. MÄNNISKAN OCH HENNES MILJÖ<br />

Detta kapitel avser att försöka sammanfatta de fakta och teorier som berör den förhistoriska<br />

människan och hennes miljö under neolitikum på <strong>Gotland</strong>.<br />

6.1. Människan<br />

På <strong>Gotland</strong> har 4 individer påträffats från mesolitikum, ingen från tidigneolitikum, omkring<br />

160 från GRK, och uppskattningsvis omkring 120 från SN/DOK. Tack vare den kalkrika<br />

jorden har benmaterialet i regel bevarats mycket bra.<br />

6.1.1. Mesolitikum<br />

Den mesolitiska graven från Stora Bjärs i Stenkyrka sn innehöll en manlig individ i 35-40 års<br />

åldern, robust byggd och c:a 169 cm lång. En flintpil i graven kunde utifrån fyndomständigheterna<br />

tolkas som en gravgåva, men alternativt också som en dödande pil som träffat personen.<br />

En del konkreta skador kunde påvisas. En benpil stack in 3 cm i högra bäckenbenet, och<br />

detta antyder att även flintpilen kan ha skjutits mot mannen. Under mannens livstid hade ett<br />

hål uppslagits i höger hjässben genom ett hugg eller stick. Viss läkning tycks ha blivit påbörjad.<br />

Därtill har vänster del av underkäken krossats, varvid sex tänder slagits ut. Denna skada<br />

uppvisar ingen läkning, varför det borde ha skett ungefär samtidigt med mannens död.<br />

(Arwidsson,G. 1979; Gejvall,N.-G. 1979)<br />

En av de tre individerna vid Kams i Lummelunda har daterats genom C 14-analys till 7000-<br />

6<strong>90</strong>0 BC. C 13-halten var -<strong>18</strong> promille vilket innebär att individen måste ha ätit en blandad<br />

kost, men med en klar övervikt på föda från landdjur och -växter, och inte på föda från havet.<br />

(Arwidsson,G. 1949; Larsson,L. 1982)<br />

6.1.2. Den gropkeramiska kulturens gravar<br />

De gravar som förts till den gropkeramiska kulturen kan varken avgränsas till yngre neolitikum<br />

eller ens till den gropkeramiska kulturen, även om de långt flesta gör det. Några enstaka<br />

gravar förefaller ha anlagts i slutskedet av mellanneolitikum, men gravgåvorna kan i dessa fall<br />

dock tillskrivas en tidigare del av GRK varför de härigenom också kan föras till denna kulturkrets.<br />

Betydligt besvärligare är det att försöka få kontroll över de gravar som återfinns bland<br />

GRK-gravar men som tillhör SN/DOK. För närvarande är två gravar kända bland GRK-gravarna<br />

och som har daterats till DOK. Dessa två gravar saknar GRK-artefakter. Vår kännedom<br />

om deras datering grundar sig enbart på direkta dateringar i form av C 14-analys och termoluminiscensdatering.<br />

De två är grav nr 67:1 i Västerbjers från c:a 2250-2150 BC (Stenberger et<br />

al 1943, taf.26; Janzon,G.O. 1974, s.124), och grav nr 14 i Ajvide från c:a <strong>18</strong>00 f.Kr. (Österholm,I.<br />

1989, s.123; samt personligt deltagande vid denna utgrävning).<br />

81

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!