18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

Från Ajvide i Eksta (nr 2) finns 18 TL-dateringar, varav 3 av dem visar på en ålder som är
äldre än 3000 f.Kr., nämligen: 3970 f.Kr., 3580 f.Kr. och 3200 f.Kr. (alla med en felmarginal
på + / - 300 år). Inga uppgifter finns som anger var exakt och i vilket skikt som proven kommer
ifrån. Inte heller vad för slags keramik som daterats, vilket skulle vara synnerligen värdefulla
uppgifter både för att tolka dateringarna och i synnerhet för att kunna tolka denna s.k.
GRK-lokal på ett mer korrekt sätt än vad som skett hittills.
7.2.5. GRK-lokaler
De 19 lokaler där spår efter GRK påträffats har en mer likartad karaktär än vad som gäller för
de lokaler som ovan förts till mesolitikum och TRB.
På 16 av dem har GRK-keramik påträffats, ofta i mycket stora mängder. Vid åtta av dem har
flatmarksgravar påträffats, och det är inte omöjligt att samtliga lokaler inhyser eller har inhyst
gravar. De är ofta stora till ytan vilket framgått genom bl.a. fosfatkartering, och de ligger i
regel i den forna kustzonen, för att inte säga vid strandlinjen. Landhöjningen under YN verkar
dock ha varit kraftig vilket i flera fall bör ha resulterat i ett allt längre avstånd till strandlinjen.
Denna kraftiga fosfatförhöjning på flera av GRK-lokalerna tycks ej existera på samtliga platser.
Nr 23 är ett exempel på en GRK-lokal som enligt uppgift helt saknar förhöjda fosfatvärden
(Arwidsson, G. 1949). Omvänt är det inte bara GRK-lokaler som kan ha höga fosfatvärden
över stora ytor. Flera lokaler som kan dateras till TN (t.ex. nr 39,51,55) har uppvisat fullt
likvärdiga situationer. Däremot tycks det inte finnas en enda lokal med höga fosfatvärden som
helt säkert kan föras till mesolitikum. Frågan återstår således om lokalerna med höga fosfatvärden
uppstår under mesolitikum eller under TN.
På ytterligare två lokaler (nr 51,57) har gravar påträffats men i omgivningen har ingen GRKkeramik
återfunnits. I det ena fallet (nr 57) kan det eventuellt bero på en otillräcklig vidd på
den utförda undersökningen i området, då varken de aktuella fosfatvärdena blivit kända eller
någon omgivande utgrävning har skett. På den andra lokalen (nr 51) är ytan med fosfatförhöjning
relativt stor, och den påträffade graven bör antingen föras till STY eller till GRK. Hur
som helst kan den dateras till tiden omkring 2800 BC. Utgrävningar har dock inte givit något
positivt resultat vad gäller GRK-keramik. Detta är desto mer anmärkningsvärt med tanke på
att tre termoluminiscensdateringar gett värden mellan 3230-2930 f.Kr. (+ /á- 250 år), och en
fjärde som gett dateringen 2440 f.Kr. (+ / - 400 år; Österholm,I. 1989, s.82). Dessa dateringar
pekar på en ungefärlig samtidighet med den påträffade graven (= fyndsituation som tolkats
som en grav) som innehöll en stridsyxa. Eftersom dateringarna tycks avse "snörornerad keramik",
vilken i övriga fall förts till TN, uppstår ett stort dateringsproblem. Dessa TL-dateringar
är alldeles för unga för att möjliggöra en sådan klassificering. Detta styrker åter igen att den
"snörornerade" keramiken förefaller utgöra en gotländsk variant som sträcker sig från den
mellersta delen av TN (eller något tidigare) till slutet av MN, och att den under en längre tid
var parallell med mer stilren GRK-keramik. Men det innebär också att den i princip sträcker
sig ända fram till början av STY; ett förhållande som kan leda fram till oanade konsekvenser.
Eftersom den snörornerade keramiken inte har några paralleller med TRB:s MN-keramik i
södra Skandinavien, och då dessa dateringar pekar på en yngre del av MN samt YN, finner
jag det lämpligast att tills vidare föra dem till GRK-gruppen. Detta dock endast eftersom den
daterande tiden motsvarar tiden för de äldre GRK-lokalerna.
131