18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

7.6. Neolitikum på Gotland
En schematisk översikt av det neolitiska samhället har enligt de valda metoderna givit följande
slutsatser:
1. Pollenanalyserna indikerar en hundrafaldigt större befolkning än vad summan av det konkreta
arkeologiska källmaterialet ger indikering om. Det sistnämnda källmaterialet kan ha
berört så få som runt 1% av den totala befolkningen, men variationen är stor beroende på
vilken artefaktgrupp som avses.
2. Under hela neolitikum finns en markant verksamhet både vid kusten och i inlandet. Olika
artefaktgrupper ger olika spridningsbilder, vanligen med en kraftig dragning antingen till
kustzonen eller med en förhållandevis jämn utbredning över inlandet. Detta gör att det omöjligen
går att påvisa potentiella "revirområden" utifrån en enda artefaktgrupp. Den totala bilden
antyder några få centra, däribland framträder Tofta sn under hela neolitikum.
3. De neolitiska artefaktgrupperna är genomgående av sam-skandinavisk art vad gäller de
enskilda kulturernas artefaktsammansättning samt typernas utformning, kronologiska ställning
och den rumsliga utbredningens mönster och täthet. Någon direkt gotländsk särart finns
inte i ett skandinaviskt perspektiv.
4. Detta fåtaliga urval av personer på Gotland och övriga delar av det sydskandinaviska samhället
som direkt berörts av de idag kända artefaktgrupperna, bör som konsekvens ha haft en
likartad social funktion och dessa individers potentiella resurser bör ha verkat i samhället på
ett likartat sätt. Utifrån dessa personers förmodade samhällsställning får förekomsten den
avancerade kunskapen en naturlig förklaring.
5. Inget bevis finns som styrker att det förekommit ett konkret boende på "boplatserna" eller
aktivitetsytorna. Oberoende av om det faktiskt förekommit ett konkret boende eller inte, kan
vi mena att den logiska nödvändigheten är att ett mycket stort antal människor och bebyggelseenheter
inte har lämnat några som helst spår efter sig, vilka kan spåras med dagens metoder.
Yttringarna av de neolitiska kulturerna på Gotland är långt ifrån något isolerad fenomen för
ön. För att förstå det gotländska samhällets utveckling och förändring måste det inpassas i ett
skandinaviskt perspektiv eller ännu hellre i ett nordeuropeiskt perspektiv. Det är inte bara kulturerna
som helhet som vittnar om någon form av allmän sam-skandinavisk identifiering hos
det berörda urvalet av personer som upprätthållit och förvaltat de traditioner vi finner spår av
idag. De materiella lämnarna är dessutom i hög grad att betrakta som direkta importföremål.
Genom den likartade sam-skandinaviska kulturutvecklingen kommer den stora mängden importföremål
på bl.a. Gotland i ett annat ljus. På Gotland finner vi exempelvis:
• Skifferspjut, sannolikt från Svealand-Norrland. (grav nr 3 på GRK-gravfältet vid Västerbjers;
Stenberger et al 1943, s.)
• Ben från fjällräv och ren på GRK-lokalen i Visby. Kommer dock eventuellt från det
medeltida lagret. (Nihlén,J. 1927,s.128)
158