18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

Det enda rimliga tycks vara att en relativt stor befolkning på i runda tal 5000-10000 personer
befolkat merparten av dagens öppna landskap. Lösfyndens utbredning från alla de skilda neolitiska
perioderna och pollendiagrammens vittnesbörd pekar bestämt i den riktningen. De
extraordinära företeelserna däremot, som enbart kan ha berört en viss del av befolkningen,
finner vi företrädesvis vid kusten under såväl ÄN och YN som SN och bronsålder.
Normalt har dock befolkningen lämnat lika få spår efter sig som i alla tider ända fram till
industrialismens dagar.
7.4. Kulturella skillnader och social struktur
De neolitiska kulturerna i södra Skandinavien består till stor del av lämningar av relativt hög
teknisk kvalitet. Flintyxorna kan förefalla relativt enkla i formerna, men skenet bedrar och
rent tekniskt kan de klassificeras som produkter från mycket erfarna flinthuggare. När dessutom
form, proportion, huggningskvalitet, typ av slipning m.m. är identiskt för samtliga yxor i
respektive typ och enskild tidsperiod i hela Skandinavien under TRB och DOK, och i viss
mån också under YN, kan detta knappast förklaras på annat sätt än att flintyxorna aldrig tillverkats
lokalt utan att de är tillverkade av en eller högst ett par hantverksgrupper som försörjt
hela södra Skandinavien med sina produkter. (jfr Blomqvist,L. 1989b, s.300ff)
Detta fenomen runt flintyxorna vittnar om en organisation och ett kontaktnät som täcker hela
södra Skandinavien. I annat fall hade inte de kulturella lämningarna varit så enhetliga som de
är. Samma sak gäller i princip också för snart sagt alla andra kulturyttringar, både vad gäller
föremålsgrupperna och de monumentala byggnationerna.
De enskilda neolitiska kulturerna i södra Skandinavien (TRB, GRK, STY och DOK) och styrkan
i kulturskiftena är relativt enhetliga trots att de berör stora arealer (c:a 80 x 80 mil). Bara
detta faktum indikerar att förändringarna inte skett utifrån lokala önskemål utan att de bör ses
som stora kollektiva förändringar där behovet och möjligheterna till förändringar varit kopplat
till det lilla urval personer som upprätthållit den ovannämnda organisationen och kontaktnätet.
Här finns många sammansatta problem som kan nyttjas för att härleda logiska konsekvenser
rörande den neolitiska samhällsutvecklingen och den logiskt nödvändiga förekomsten av en
hierarki.
Om vi med neolitiska kulturer avser endast de kända lämningarna idag och inte allt det som
en gång fanns i förgängligt material m.m., kan vi mena att de kulturella skillnaderna inte nödvändigtvis
måste ha berört alla i samhället. Tvärtom tycks pollendiagrammen runt om i Skandinavien
indikera en så pass stor befolkning under t.ex. neolitikum att inte en enda känd artefaktgrupp
kan ha berört hela befolkningen. Även lösfyndens utbredning antyder ett öppet
landskap av mycket stora mått. Denna brist på spår från den totala befolkningen är som redan
nämnts ett globalt problem som sträcker sig långt in i modern tid. Följden av detta blir dessutom
att försörjningssystemet under hela neolitikum i hög grad kan ha motsvarat det som
gällde långt in i medeltid och även senare tid, om vi bortser från en del smärre tekniska framsteg.
Konsekvensen av detta är att kulturskiftena som minst endast berörde ett mycket litet
urval av befolkningen, nämligen de som tillhandahöll den samfällda produktionen av flintyxor,
skafthålsyxor m.m. och som upprätthöll normerna för attributens sociala, ekonomiska
146