18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8
18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8
18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ett anmärkningsvärt faktum är att GRK-keramiken inte har avgränsats i olika kronologiska<br />
stilgrupper, vilket skett på fastlandet. Den äldre indelningen, t.ex. i stilgrupperna Säter I-III<br />
har i princip definierats genom senare undersökningar (Welinder,S. 1971). Morfologiska och<br />
konstruktionstekniska jämförelser skulle vara av stort värde för mer utvecklade teoribildningar<br />
rörande den samfällda gropkeramiska kulturkretsen i Skandinavien.<br />
Slutligen har en C 14-dateringar påvisar aktivitet på en lokal (X6) som jag återkommer till i<br />
underkapitlet nedan.<br />
7.2.6. DOK-lokaler<br />
Av de 6 lokalerna som kan föras till SN eller DOK, är fyra av dem (3,<strong>18</strong>,43,48) endast kända<br />
och klassificerade genom förekomsten av enkla skafthålsyxor eller andra samtida artefakter.<br />
På två av dessa fyra platser har dessutom keramik från DOK påträffats. Den kanske mest<br />
intressanta lokalen (nr 43) från denna tid innehöll ett flertal ovanliga lämningar. Häribland<br />
finner vi en hällkista med en omgivande oval formation av stolphål, vilket tycks antyda ett<br />
dödshus eller kulthus av något slag. Stolphål i större eller mindre ordning är också kända från<br />
en del andra lokaler på <strong>Gotland</strong>, men ännu har man inte lyckats rekonstruera form och storlek<br />
på någon huskonstruktion, och ännu mindre lyckats fastställa den sannolika funktionen bakom<br />
de eventuella husen.<br />
En av dem (nr 2) har endast blivit förd till denna grupp genom förekomsten av C 14-datering<br />
och termoluminiscensdatering. Inget konkret material är känt utom det som hör till själva<br />
dateringsprovet. Denna "DOK-keramik" är inte heller beskriven varken vad gäller keramikslag<br />
eller till berört skikt vid utgrävningen. Detta lika lite som den ovannämnda TRB-keramiken<br />
från denna lokal. Till denna lokal vid Ajvide i Eksta sn hör dock både en flatmarksgrav<br />
(nämnd ovan) och en "hyddbotten" som är yngre än GRK. Dateringarna kan föras till SN och<br />
äldre bronsålder (c:a 2000-1000 BC/f.Kr.; Österholm,I. 1989, s.123). Österholms påstående<br />
att strandlinjen kan ha nått ända upp till denna lokal vid denna senare tid ter sig helt omöjligt<br />
utifrån strandlinjekurvan ovan i kap. 6.4. Denna förhållande är av mycket stort intresse eftersom<br />
det indikerar att det i första hand är den befintliga platsen som varit av stort intresse<br />
under en lång tidsperiod, och inte närheten till stranden.<br />
Slutligen har C 14-dateringar påvisar aktivitet på en lokal (X6). Området består av ett mycket<br />
intressant fossilt kulturlandskap, främst med lämningar från tiden runt äldre järnålder. Enstaka<br />
keramikfragment har dock uppvisat en annorlunda karaktär, och av såväl stratigrafiska skäl<br />
som C 14-dateringar kan den bedömas tillhöra neolitikum eller äldre bronsålder. C 14-dateringarna<br />
har givit ett värde på 2<strong>90</strong>0 BC vilket motsvarar början på YN/STY, och tre värden<br />
vid 1<strong>90</strong>0 BC, och 1750-1700 BC vilket motsvarar mitten och en senare del av DOK. (Österholm,I.<br />
1979)<br />
Närheten till husgrunder och ett fossilt kulturlandskap i en för övrigt förhållandevis mycket<br />
rik bygd på <strong>Gotland</strong>, leder till en mängd obesvarade frågor t.ex. huruvida det är fråga om en<br />
kontinuitet i bebyggelsen ända från 2<strong>90</strong>0 BC fram till järnåldern.<br />
132
Change language