18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

Går vi ännu längre tillbaka i tiden, till mesolitikum, kan vi inte använda pollendiagrammet
längre. Ett försök till uppskattning av Skånes befolkning i slutet av mesolitikum har lett fram
till ett befolkningstal om ungefär 2000 personer (Larsson,L. 1988,s.168f). Även om detta tal
ska tas med stor reservation kan det framräknade talet också ses som en möjlighet för Gotland.
Därmed kan vi erhålla befolkningskurva för Gotland från mesolitikum till modern tid,
som visar en regelbunden förändring, utplaning och ökning igen.
7.1.6. Artefakternas relativa sällsynthet
Utgår vi från de framräknade befolkningstalen ovan får vi fram följande konsekvenser vad
gäller den relativa förekomsten och frekvensen av redskap och gravplatser i stenkammargravar
eller gravfält.
Företeelse
Berörde 1 person per
X antal invånare.
megalitgrav X = c:a 2400
mångkantsyxor X = c:a 3400
dubbeleggade yxor X = c:a 2100
TRB:s flintyxor X = c:a 1400
GRK:s gravfältsgravar X = c:a 200
GRK:s flintyxor X = c:a 980
STY:s stridsyxor X = c:a 4800
DOK:s hällkistor, gravplats X = c:a 1500
flintdolkar X = c:a 530
flintskäror X = c:a 16000
hagebyhögayxor X = c:a 4000
enkla skafthålsyxor X = c:a 550
BRÅ:s rösen X = c:a 530
Anm:
• Räknat på en befolkning om 6000 under TRB, 8000 under GRK, och 12000 under DOK
och BRÅ.
• De primära gravläggningarna i dösen har uppskattats till 5 st och under en period om 2
generationer, vilket bör tas med stor reservation.
• Hällkistorna har beräknats efter ett antal om 24 st och i genomsnitt 10 gravläggningar
per styck, och inte bara under SN, utan under hela DOK. Dessa uppskattade tal kan
mycket väl komma att revideras i den framtida forskningen.
• Antalet rösen har satts till 375 st, samt till tidsperioden 1500-1000 BC (jfr Stenberger,M.
1945, s.58).
125