18 Neolitikum pÃ¥ Gotland - Radio FalkÃ¶ping 90,8

More documents

Recommendations

Info

Den eventuella kopplingen till kyrkobyggandet (slipning av stenhuggarverktyg) förefaller föga givande och tycks t.ex. inte kunna gå att applicera på andra lokaler med sliprännor i Sverige. Inte heller känner vi till några medeltida eller senare traditioner som skulle kunna styrka detta. Noterandet att rännorna tycks ha en likartad orientering kan i sig knappast vara ett slumpmässigt förhållande. Samstämmigheten med månens 19-års cykel där man som referenspunkt använt sig av månens passage av en av de två ljusstarkaste stjärnorna (inom månens rörelsefält på himlavalvet) eller vintersolståndet, ger en teoretisk sannolikhet som i det närmaste kan betraktas som ett konkret bevis. Överensstämmelsen är så total och av sådan art att den omöjligen kan förbigås eller motbevisas. Denna tolkning innebär indirekt att det var slipskårorna i sig som var det primära och inte det ämne som slipades i rännan. Dock finns möjligheten att ceremonier etc runt denna slipning varit den direkta orsaken till skårornas uppkomst, och att slipskårorna som samhällsföreteelse och attribut kan ha varit sekundärt. Därom kan tills vidare bara spekulera. Frågan är då om denna tolkning på något sätt möter hinder av annan karaktär. Rent principiellt finns det ingenting som hindrar att ett visst antal personer i samhället på Gotland runt 3300 f.Kr. kände till månens 19-års cykel, som går ut på att det går nästan exakt 235 synodiska månader på 19 år. En sådan kunskap kan mycket väl ha förekommit. Ett av de viktigaste problemen i sammanhanget är strandlinjens nivå, eftersom ett relativt stort antal block och hällar med slipskåror ligger på en förhållandevis låg nivå. Några av de mest centrala slipskåresystemen ligger dock på en hög nivå i landskapet som inte berörts av strandlinjenivån under den aktuella tiden. Påvisandet att de lägst liggande slipskårorna runt om på Gotland ligger på en nivå motsvarande c:a 9,6% av Litorinamaximum, är åter igen en samstämmighet som inte kan förbigås. Om vi bara kände till de exakta förhållandena i strandlinjeförändringarna på Gotland hade vi exakt kunnat avgöra när strandlinjen låg på denna nivå. Mellan 5400-2950 BC känner vi relativt väl till nivån, och under denna tid kan vi knappast räkna med att havet någonsin stod lägre än vid c:a 55-60% av Litorinamaximum. Men därefter förefaller kurvan sjunka snabbt, och rent teoretisk är det fullt möjligt att en nivå vid 9,6% av Litorinamaximum inträffade redan c:a 1000 BC. Det skulle i princip kunna innebära att upphörandet av traditionerna bakom dessa slipskåror sammanfaller med övergången till yngre bronsålder. Henrikssons astronomiska dateringar omfattar dock endast tiden från 3294 f.Kr. till tiden omkring 2000 f.Kr. Inga senare dateringar har hittills blivit påvisade utifrån den astronomiska teorin. Detta motsatsförhållande mellan strandlinjenivån och dateringarna av slipskårorna är av stort värde för den fortsatta diskussionen. Dock berörs endast en viss andel av detta motsatsförhållande, d.v.s. de som ligger omkring 9-30% av Litorinamaximum. Men just dessa låga lokaler med slipskåror kan i bästa fall ange hur och när traditionen runt slipskårorna upphörde. De kvarstående frågorna är många. Är det t.ex. möjligt att landhöjningen har gått ännu fortare under YN än vad som antagits i kap. 6.4. och att samtliga slipskårelokaler låg ovan vatten redan år 2000 f.Kr.? Eller har traditionerna runt slipskårorna uppluckrats med tiden, på så sätt att lösa block med en eller flera slipskåror vreds till önskad orientering vart 19:e år ända fram till mitten av bronsåldern och därefter spolierades på ett handfast sätt och därmed fått den nu kända utbredningen? Eller finns det alternativa astronomiska dateringar? 156
Klart är att slipskårornas astronomiska funktion kan anses vara bevisad och att denna funktion upphört senast omkring 1000 BC. Men ännu återstår många centrala frågor runt dessa slipskåror, även om det mesta talar för att principen bakom dem har återupptäckts. Slipskåror vid Hugreifs i Gammelgarns sn, Gotland. Datering utifrån månens 19-års cykel. (Henriksson,G. 1988) 157
Page 2 and 3:
EN STUDIE AV NEOLITIKUM PÅ GOTLAND
Page 4 and 5:
Innehåll FÖRORD..................
Page 6 and 7:
7.2.4. Trattbägarkulturens aktivit
Page 8 and 9:
Del I UNDERSÖKNINGEN AV EN DÖS P
Page 10 and 11:
Fornlämningen har en av granitbloc
Page 12 and 13:
1.2. Undersökningen 1912 Kammaren
Page 14 and 15:
Ingen kallmur påträffades mellan
Page 16 and 17:
Överst: Avgränsningen för divers
Page 18 and 19:
6-10 kantkedjans västra långsida
Page 20 and 21:
1.7. Yttre konstruktioner Norr om k
Page 22 and 23:
I rutorna 39 och 43 (sektion IV) p
Page 24 and 25:
1.10. Återställandet efter utgrä
Page 26 and 27:
Fynd. Överst: De numrerade fyndens
Page 28 and 29:
6. 2 6 90,4 221 7. 6 12 86,5 172 8.
Page 30 and 31:
2. TOLKNINGAR 2.1. Datering och kul
Page 32 and 33:
2.2. Byggnationens förlopp av dös
Page 34 and 35:
Utifrån detta längdmått får vi
Page 36 and 37:
3.2. Postcraniala skelettet och det
Page 38 and 39:
3.6. Brända ben I materialet påtr
Page 40 and 41:
1 Akebäck 2 Ala 3 Alskog 4 Alva 5
Page 42 and 43:
10. Tunnackiga, typ V 11. Tunnackig
Page 44 and 45:
Nr 54, Skifferföremål Samtliga ol
Page 46 and 47:
44. Enkel skafthålsyxa, typ II 54
Page 48 and 49:
Lojsta - - - - - - - - - - - - - -
Page 50 and 51:
4.1.2. De neolitiska lösfynden fr
Page 52 and 53:
diverse Flintdolkar (DOK) Nr 50 51
Page 54 and 55:
socken typ element A B C D E F Endr
Page 56 and 57:
" C2 eggdel utan skaftholk " (C) "
Page 58 and 59:
endast på befintliga föremål i m
Page 60 and 61:
ment vilka har till uppgift att på
Page 62 and 63:
tionen än vad som gäller för dö
Page 64 and 65:
28 (a, c, d, e) Övrigt (3 st): 20
Page 66 and 67:
5.2.8. Hällkistor på nivåer unde
Page 68 and 69:
Den andra av dem är för närvaran
Page 70 and 71:
T = Termoluminiscensdatering ML (me
Page 72 and 73:
35. (Nihlén,J. 1927, s.102f) 36. (
Page 74 and 75:
8. Grötlingbo sn, Barshaldershed (
Page 76 and 77:
• 3360 ± 350 bc (St-9733), 86 cm
Page 78 and 79:
Den procentuella andelen lokaler so
Page 80 and 81:
6. Väte sn, Mölner/Gullarve • 6
Page 82 and 83:
En enda av de kända gravarna på G
Page 84 and 85:
För närvarande finns osteologiska
Page 86 and 87:
elation dom. % rik förekomst lokal
Page 88 and 89:
Grågås Anser anser - - - X - - -
Page 90 and 91:
För Stora Karlsö ges följande da
Page 92 and 93:
Isobaser över Litorinahavet, eller
Page 94 and 95:
6.4.2. De gropkeramiska aktivitetsy
Page 96 and 97:
Fosfatkarta över aktivitetsytan vi
Page 98 and 99:
6.4.2.3. De centrala geologiska och
Page 100 and 101:
6.5. Relativ föremålsfrekvens Lö
Page 102 and 103:
1. 2. 3. 4. AREAL, km2 år 1911 ARE
Page 104 and 105:
Om vi jämför det faktiska antalet
Page 106 and 107: Dösens placering i Tofta sn kan ti
Page 108 and 109: 6.5.4. Gropkeramisk kultur och stri
Page 110 and 111: Flintskärorna från denna period s
Page 112 and 113: Del III PROBLEM OCH KONSEKVENSER I
Page 114 and 115: 7.0.2. Teoretiska problem Det stör
Page 116 and 117: * TRB-böndernas näringsekonomi va
Page 118 and 119: 7.1.1. Stenkammargravar och TRB:s s
Page 120 and 121: har 27 st räteggade och tväreggad
Page 122 and 123: hur det var som minst och inte hur
Page 124 and 125: tillfogar påståendet att denna pr
Page 126 and 127: 7.2. Boplatsproblem rörande klassi
Page 128 and 129: har använts. En av dem (nr 25) har
Page 130 and 131: ska föras till TRB eller till en m
Page 132 and 133: Ett anmärkningsvärt faktum är at
Page 134 and 135: Om situationen är problemfylld fö
Page 136 and 137: den från samtliga perioder av neol
Page 138 and 139: Socknar och regioner i Sverige-Norg
Page 140 and 141: lokalerna inte har varit några dir
Page 142 and 143: Kronologiskt-rumsligt schema över
Page 144 and 145: Gropkeramik från Stora Förvar, St
Page 146 and 147: Det enda rimliga tycks vara att en
Page 148 and 149: Under YN/GRK förändras bilden. To
Page 150 and 151: existensen av dessa artefakter är
Page 152 and 153: tvärs över dessa slipsvackor. Han
Page 154 and 155: för han de gotländska skipskåror
Page 158 and 159: 7.6. Neolitikum på Gotland En sche
Page 160 and 161: under forntiden. En viktig ledtråd
Page 162 and 163: del II. Lösfynden m.m. De neolitis
Page 164 and 165: APPENDIX Neolitiska C 14-dateringar
Page 166 and 167: FOTOGRAFIER Dösen i Tofta Före un
Page 168 and 169: Gången inifrån 168
Page 170 and 171: Blockpackningen intill kammaren 170
Page 172 and 173: Kantkedjan i förgrunden 172
Page 174 and 175: Kantkedjan med sandsten som kallmur
Page 176 and 177: Kallmur av sandsten Kraniet i profi
Page 178 and 179: AJVIDE i Eksta sn, gropkeramiskt gr
Page 180 and 181: Ännu en av GRK-gravarna … … d
Page 182 and 183: Stora Förvar, Stora Karlsö Grotta
Page 184 and 185: 184
Page 186 and 187: Svensk-norsk stridsyxa och mångkan
Page 188 and 189: Hörntänder, ofta av säl, som gen
Page 190 and 191: Gropkeramik 190
show all

18 Neolitikum pÃ¥ Gotland - Radio FalkÃ¶ping 90,8

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?