18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

viktiga ledord när vi fördjupar oss i detta problem och söker efter en förståelse för den bakomliggande
orsaken till lokalernas uppkomst och existens.
En av de kanske viktigaste lokalerna i sammanhanget är de i Tofta sn, där ett stort antal mångkantsyxor
men också långdösen vittnar om en starkt framträdande social position. Just detta
område vid Tofta sn är framträdande under samtliga neolitiska perioder, men också under
bronsåldern och järnåldern, vilket innebär att ett fördjupat studium i orsaken bakom denna
koncentration mycket väl kan komma fram till en tolkning att området utgjort ett av de viktigaste
sociala och ekonomiska centra som fanns på Gotland under i stort sett hela forntiden
från neolitikum och framåt.
7.3.4. GRK-lokalernas bakomliggande funktion
Den allmänna karaktären av GRK-lokalerna har länge angetts vara det naturliga utifrån kustboende
fiskarfamiljers aktiviteter. Fynd av fiskekrokar, harpuner och fiskben och sälben samt
på senare tid möjligheten att avgränsa stora ytor med förhöjda fosfatvärden har gett en någorlunda
enhetlig bild. Gravarna inom området har setts som en naturlig följd av ett konkret boende
på själva lokalen under i stort sett hela året. Men i denna bild döljer sig åtskilliga problem
som tycks indikera någonting helt annat än aktiviteter som baserats på primitiva kustbor.
Utifrån det ovannämnda kan vi sammanfatta en del av problemen i följande punkter:
* Aktivitetsytornas konstanta kustanknytning kan bedömas som ett synnerligen dåligt val av
boendeort ur värmesynpunkt under främst vinterhalvåret. De påvisade slaktavfallen bör rimligen
ha gett upphov till ett stinkande problem. Avgränsandet genom benmaterialet av de enskilda
månader då aktivitet varit rådande kan mycket väl avspegla en kort aktivitetstid per
säsong, medan det faktiska boendet kan ha varit placerat till en plats som låg längre inåt land.
Frånvaron av t.ex. GRK-keramik och gravar i en inlandsmiljö är inget problem som går emot
denna tolkning, eftersom det är ett allmänt arkeologiskt problem som gäller alla tidsperioder
och platser. Flintyxornas utbredning från GRK och pollenanalyserna vittnesbörd om jordbruksaktivitetens
storlek och befolkningsmängden visar att det måste ha förekommit en inlandsbosättning
som dessutom bör ha varit mycket stor. Räknat på en total befolkning om
8000 under GRK och låt säga 20 GRK-lokaler vid kusten, leder till 400 personer per lokal
som mest. Under kortare perioder av året kan visserligen en mycket omfattande verksamhet ha
varit rådande på dessa lokaler, men därom är det för tidigt att klarlägga bestämda tolkningar. I
första hand ska knappast GRK-lokalerna ses som boendelokaler, utan som ekonomiskt eller
socialt betingade lokaler av viss betydelse.
* Det råder en stor brist på motsvarande aktivitetsytor under TN-MN och SN. Närmast finner
vi yxboplatserna och deras stora ytor med förhöjda värden av fosfater. Det har med andra ord
i stort sett endast funnits behov av dessa kustanknutna aktiviteter och gravläggningar under en
klart avgränsbar tidsperiod om c:a 900/800 år (3300/3200 - 2400 BC) och c:a 550 år (c:a
2950-2400 BC) för gravarna, men varken dess för innan eller därefter; en tid som i hög grad
överensstämmer med YN/STY. Inte heller har detta behov varit direkt märkbart i stora områden
av det svenska fastlandet. Bortsett från Gotland finns ett område som är synnerligen rikt
på keramikförande GRK-lokaler, och det är Mälardalen. Söderut blir lokalernas antal allt glesare,
och i stora delar av det svenska fastlandet är lokaler med gropkeramik direkt sällsynta,
men när de uppträder kan keramiken åter igen påträffas i stora mängder. Dessa lokaler ligger
alltid vid öppet vatten, ett hav eller en insjö. Denna utbredning stärker antagandet att GRK-
139