18 Neolitikum pÃ¥ Gotland - Radio FalkÃ¶ping 90,8

More documents

Recommendations

Info

endast på befintliga föremål i magasinen, och inte på uppgifter om fynd, vilka som sagt Stålbom medtagit. Så långt är katalogerna i överensstämmelse med varandra. Märkligare är det istället i de fall som ovannämnda fyndkategorier inte kan anses vara berörda, och då Stålbom trots detta har fler eller t.o.m. färre (!) föremål. Ökning i procent av antalet föremål i Stålboms katalog: Ej hos Föremål, Stålbom ej uppmätta / uppmätta RAÄ:s Fornl.reg. e. skafthålsy. 9% 15% 6% 37% dolkar 7% 5% 7% 13% skäror 22% 89% 11% pilar 50% 420% 80% Skafthålsyxorna och dolkarna kan anses ligga på en rimlig felmarginal i denna typ av katalogisering. 58
5. DEPÅER, GRAVAR OCH AKTIVITETSYTOR Normalt brukar de olikartade fyndsituationerna för påträffade artefakter åtskiljas och grupperas i de tre företeelserna grav, depå och boplats. Dessa tre begrepp är praktiska av registertekniska skäl och bör betraktas som sådana i första hand. En grav kan ses som en plats där det finns rester av minst ett mänsklig individ som ligger på ett sådant sätt att sannolikheten är hög att någon eller några i samhället medvetet placerat den gravlagde där. Vad som faller utanför denna definition är medvetna gravläggningar av djur, vilka alternativt skulle kunna kallas för djurgravar. Ett gränsfall i definitionen är t.ex. människooffer i våtmarker. Avsikten med definitionen är dock inte att avgöra hur eller varför den döde befinner sig på en viss plats, utan enbart för att kunna skilja denna kategoris karaktärsdrag från det som gäller för begreppen depå och boplats. En depå kan ses som en plats där det finns ting som nedlagts under mark- eller vattenytan på ett medvetet sätt och där själva nedläggningen inte kan anses ha någon praktisk funktion i fysisk mening (t.ex. stolpstöd), och där dessa ting inte kan kopplas samman med en grav. Tingen ska ligga på ett sådant sätt att sannolikheten är hög att någon eller några i samhället medvetet placerat tingen på den funna platsen. Enligt definitionen behöver tingen således inte vara artefakter, d.v.s. de behöver inte uppvisa bearbetningsspår. Definitionen riktar in sig på själva deponeringen, och inte vad, hur eller varför något deponerats. En boplats kan ses som ett givet område i terrängen där ett visst antal artefakter påträffats, vilka inte är isolerade enskilda lösfynd, eller härstammar från en grav eller depå. Att skilja boplats från grav och depå kan förefalla enkelt. Ett exempel på ett teoretiskt gränsfall är ett enskilt fynd av något som skulle kunna tolkas som ett stolphål med stenskoning, varvid det kan vara svårt att avgöra om stenarna deponerats eller om de syftar till en praktisk funktion i form av stolpstödjare. Ett svårare problem är gränsen mellan lösfynd och boplats, och hur benämningen "visst antal artefakter" ska definieras. Flera olika förslag har framkommit från olika forskare (jfr Blomqvist,L. 1989b,s.44ff). Som nämnts tidigare är begreppet boplats en registerteknisk term utan någon som helst konkret socio-ekonomisk innebörd. Detta förhållande tar ytterst få forskare hänsyn till i och med att man underförstått många gånger anser att ett konkret boende av allmänt slag förekommit på de berörda platserna. En sådan tolkning kräver dock sakliga argument med samma vetenskapliga tyngd som vid alla andra tillfällen då en tolkning erhålls ur ett arkeologiskt material. Boplatserna är inget undantag, och i synnerhet inte inom den neolitiska forskningen, eller på <strong>Gotland</strong>. Ett sätt att komma ifrån dessa gissningar och förutfattade meningar rörande "boplatsernas" funktion och uppkomsthistoria är att byta ut termen mot en mer neutral benämning. Visserligen är detta en drastisk åtgärd, men eftersom ett större antal arkeologer har en blind övertygelse om att man verkligen har bott på alla de platser som registrerats som "boplatser" är denna term synnerligen olämplig rent vetenskapligt sett. Vad som avses med ytor som benämns boplats är enbart att ett visst antal människor varit aktiva på platsen i fråga, och ingenting annat. Som minst har en enda människa agerat på platsen vid ett enda tillfälle. Detta motsvarar sällan eller aldrig verkligheten. I stället ska detta minimivärde ses som den bas varifrån vi kan tillfoga de vetenskapliga argu- 59
Page 2 and 3:
EN STUDIE AV NEOLITIKUM PÅ GOTLAND
Page 4 and 5:
Innehåll FÖRORD..................
Page 6 and 7:
7.2.4. Trattbägarkulturens aktivit
Page 8 and 9: Del I UNDERSÖKNINGEN AV EN DÖS P
Page 10 and 11: Fornlämningen har en av granitbloc
Page 12 and 13: 1.2. Undersökningen 1912 Kammaren
Page 14 and 15: Ingen kallmur påträffades mellan
Page 16 and 17: Överst: Avgränsningen för divers
Page 18 and 19: 6-10 kantkedjans västra långsida
Page 20 and 21: 1.7. Yttre konstruktioner Norr om k
Page 22 and 23: I rutorna 39 och 43 (sektion IV) p
Page 24 and 25: 1.10. Återställandet efter utgrä
Page 26 and 27: Fynd. Överst: De numrerade fyndens
Page 28 and 29: 6. 2 6 90,4 221 7. 6 12 86,5 172 8.
Page 30 and 31: 2. TOLKNINGAR 2.1. Datering och kul
Page 32 and 33: 2.2. Byggnationens förlopp av dös
Page 34 and 35: Utifrån detta längdmått får vi
Page 36 and 37: 3.2. Postcraniala skelettet och det
Page 38 and 39: 3.6. Brända ben I materialet påtr
Page 40 and 41: 1 Akebäck 2 Ala 3 Alskog 4 Alva 5
Page 42 and 43: 10. Tunnackiga, typ V 11. Tunnackig
Page 44 and 45: Nr 54, Skifferföremål Samtliga ol
Page 46 and 47: 44. Enkel skafthålsyxa, typ II 54
Page 48 and 49: Lojsta - - - - - - - - - - - - - -
Page 50 and 51: 4.1.2. De neolitiska lösfynden fr
Page 52 and 53: diverse Flintdolkar (DOK) Nr 50 51
Page 54 and 55: socken typ element A B C D E F Endr
Page 56 and 57: " C2 eggdel utan skaftholk " (C) "
Page 60 and 61: ment vilka har till uppgift att på
Page 62 and 63: tionen än vad som gäller för dö
Page 64 and 65: 28 (a, c, d, e) Övrigt (3 st): 20
Page 66 and 67: 5.2.8. Hällkistor på nivåer unde
Page 68 and 69: Den andra av dem är för närvaran
Page 70 and 71: T = Termoluminiscensdatering ML (me
Page 72 and 73: 35. (Nihlén,J. 1927, s.102f) 36. (
Page 74 and 75: 8. Grötlingbo sn, Barshaldershed (
Page 76 and 77: • 3360 ± 350 bc (St-9733), 86 cm
Page 78 and 79: Den procentuella andelen lokaler so
Page 80 and 81: 6. Väte sn, Mölner/Gullarve • 6
Page 82 and 83: En enda av de kända gravarna på G
Page 84 and 85: För närvarande finns osteologiska
Page 86 and 87: elation dom. % rik förekomst lokal
Page 88 and 89: Grågås Anser anser - - - X - - -
Page 90 and 91: För Stora Karlsö ges följande da
Page 92 and 93: Isobaser över Litorinahavet, eller
Page 94 and 95: 6.4.2. De gropkeramiska aktivitetsy
Page 96 and 97: Fosfatkarta över aktivitetsytan vi
Page 98 and 99: 6.4.2.3. De centrala geologiska och
Page 100 and 101: 6.5. Relativ föremålsfrekvens Lö
Page 102 and 103: 1. 2. 3. 4. AREAL, km2 år 1911 ARE
Page 104 and 105: Om vi jämför det faktiska antalet
Page 106 and 107: Dösens placering i Tofta sn kan ti
Page 108 and 109:
6.5.4. Gropkeramisk kultur och stri
Page 110 and 111:
Flintskärorna från denna period s
Page 112 and 113:
Del III PROBLEM OCH KONSEKVENSER I
Page 114 and 115:
7.0.2. Teoretiska problem Det stör
Page 116 and 117:
* TRB-böndernas näringsekonomi va
Page 118 and 119:
7.1.1. Stenkammargravar och TRB:s s
Page 120 and 121:
har 27 st räteggade och tväreggad
Page 122 and 123:
hur det var som minst och inte hur
Page 124 and 125:
tillfogar påståendet att denna pr
Page 126 and 127:
7.2. Boplatsproblem rörande klassi
Page 128 and 129:
har använts. En av dem (nr 25) har
Page 130 and 131:
ska föras till TRB eller till en m
Page 132 and 133:
Ett anmärkningsvärt faktum är at
Page 134 and 135:
Om situationen är problemfylld fö
Page 136 and 137:
den från samtliga perioder av neol
Page 138 and 139:
Socknar och regioner i Sverige-Norg
Page 140 and 141:
lokalerna inte har varit några dir
Page 142 and 143:
Kronologiskt-rumsligt schema över
Page 144 and 145:
Gropkeramik från Stora Förvar, St
Page 146 and 147:
Det enda rimliga tycks vara att en
Page 148 and 149:
Under YN/GRK förändras bilden. To
Page 150 and 151:
existensen av dessa artefakter är
Page 152 and 153:
tvärs över dessa slipsvackor. Han
Page 154 and 155:
för han de gotländska skipskåror
Page 156 and 157:
Den eventuella kopplingen till kyrk
Page 158 and 159:
7.6. Neolitikum på Gotland En sche
Page 160 and 161:
under forntiden. En viktig ledtråd
Page 162 and 163:
del II. Lösfynden m.m. De neolitis
Page 164 and 165:
APPENDIX Neolitiska C 14-dateringar
Page 166 and 167:
FOTOGRAFIER Dösen i Tofta Före un
Page 168 and 169:
Gången inifrån 168
Page 170 and 171:
Blockpackningen intill kammaren 170
Page 172 and 173:
Kantkedjan i förgrunden 172
Page 174 and 175:
Kantkedjan med sandsten som kallmur
Page 176 and 177:
Kallmur av sandsten Kraniet i profi
Page 178 and 179:
AJVIDE i Eksta sn, gropkeramiskt gr
Page 180 and 181:
Ännu en av GRK-gravarna … … d
Page 182 and 183:
Stora Förvar, Stora Karlsö Grotta
Page 184 and 185:
184
Page 186 and 187:
Svensk-norsk stridsyxa och mångkan
Page 188 and 189:
Hörntänder, ofta av säl, som gen
Page 190 and 191:
Gropkeramik 190
show all

18 Neolitikum pÃ¥ Gotland - Radio FalkÃ¶ping 90,8

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?