18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

6.4.2.3. De centrala geologiska och arkeologiska dateringarna
Litorinavallens högsta horisont, c:a 5400 BC (4500 bc), har daterats vid Snoder, Mällingsmyr,
Dynisse, och Helgmyr. Därtill har ytterligare en vall, en något lägre och yngre horisont påvisats,
c:a 4800 BC (3950 bc) och den har daterats vid Snoder, Dynisse och Kvarne. Genom
dessa dateringar kan Litorinamaximum och de olika transgressionerna sammanjämkas med
Mörners system. (Lundqvist,G. 1965; Mörner, N.A. 1969)
• PTM-3A/B motsvaras av Litorinamaximum (LG 1), 5400 - 5200 BC
• PTM-4A: motsvaras av det som ibland kallas för "den andra Litorinavallen" (LG 2), 4800
BC
Snoder och Dynisse: möh % av PTM-3A
PTM-3 5400-5200 BC 17 100 (94)
PTM-4A 4800 BC 13-14 76-82 (71-76)
PTM-5A 3800 BC (12,5) 73 (68)
Procenttalet inom parentes ovan anger nivån minus 1 meter i likhet med beräkningarna för
aktivitetsytorna ovan. (ef. Lundqvist,G. 1965; Mörner, N.A. 1969)
Återgår vi till de arkeologiska stratigrafierna har vi två viktiga fyndsituationer att ta fast på.
• Nr 39. Tofta sn, Nasume/Sallmunds. C 14-dateringen som lyder på c:a 4200-4000 BC
motsvaras av en period av regression (PR-5, tidigare del). Den här dateringen tillhör
bottenlagret av ett kulturskikt som befinner sig på nivån c:a 15 m.ö.h. (65% av LG), och
som har överlagrats av strandgrus, sannolikt från transgressionen PTM-4,5 c:a 4000 BC.
Ytterligare en datering finns från en högre nivå på exakt samma ställe, och då från nivån
c:a 15,5 m.ö.h. (67% av LG) vilken lyder på c:a 3800-3700 BC. Dateringen motsvarar
tiden för en regression (sannolikt PR-5, senare del). Även denna nivå har överlagrats av
strandgrus, sannolikt under PTM-5A, c:a 3800 BC. Därefter skulle inte havsnivån sträcka
sig upp till denna nivå vid fler tillfällen. (jfr Isedal,E. 1985; Nihlén,J. 1927; Österholm,I.
1989)
• Nr 2. Eksta sn, Ajvide/Jacobs. En transgressionshorisont skiljer ett undre lager av
gropkeramik m.m. från ett övre lager. Ingen av de undersökta gravarna har dock påverkats
av denna transgression, utan de förefaller genomgående vara yngre än denna
transgression. I dessa gravar har en del äldre föremål påträffats vilka leder till att
anläggandet av gravfältet kan dateras till c:a 3100-2950 BC.
• En motsvarande och nära nog identisk situation tycks vara fallet med nr 44 "Visbyboplatsen"
i Visby. Denna transgression kan knappast vara någon annan än PTM-6, som kan
dateras till c:a 2950 BC. Den maximala nivån för denna transgression har legat vid 12,0-
12,5 m.ö.h. (c:a 63-66%).
• För nr 2 ovan finns dessutom några keramikskärvor som har TL-daterats till 3970 f.Kr.,
3580 f.Kr. och 3200 f.Kr. (samtliga ± 300 år). Dessa har påträffats på nivån c:a 11-12
m.ö.h. Det innebär grovt sett att de skulle kunna tillhöra en regression mellan PTM-5A
och PTM-5B, omkring 3600-3500 BC och därmed snarare bli tillskrivna TRB än GRK. Vi
98