18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

erhåller i så fall uppgifter om en regression på en så låg nivå som 57-63%. (jfr
Österholm,I. 1989)
Utöver detta finns minst tre lokaler som är vikiga att beakta vad gäller strandlinjens nivå. För
det första finns ett röse från bronsåldern(?) i Burgsvik i Öja sn, vars bas befinner sig endast
3,0 m.ö.h. (= 20% av Litorinamaximum; uppmätt av Göran Henriksson), och för det andra
finns ett kraterröse från bronsåldern i Bandlundviken i Burs sn vars bas ligger på endast 2,9
m.ö.h. (= 6% av Litorinamaximum; uppmätt med centimeterprecision av Göran Henriksson).
För det tredje finns ett flertal vendeltida(?) gravar i Bandlundviken i Burs sn som ligger endast
0,3 m.ö.h. vid normalvattenstånd, och som vid högvatten t.o.m. ligger under vattenytan
(muntligt medd. G.Henriksson o. K.E.Gannholm). Detta indikerar starkt att landhöjningens
relativa hastighet måste ha varit stor från början av SN och framåt, men också att strandlinjen
i stort sett bör ha varit någorlunda identisk med dagens strandlinje de senaste 2000 åren, med
vissa fluktuationer såväl upp som ner. I princip överensstämmer detta med situationen i
Stockholmstrakten (jfr Miller & Hedin 1988).
6.4.2.4. Sammanfattning rörande strandlinjerna
Utifrån bl.a. detta kan vi formulera en teori om strandlinjens neolitiska nivåer på Gotland. De
främsta faktorerna som formar teorin är följande:
Transgression / Regression datering nivå m.ö.h. % av LG
PTM-3A 5400 BC 100
PTM-3B 5200 BC 100
PR-4 5200-4800 BC