18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

Komplettering:
Gropkeramiken i sig är relativt sällsynt i de sydsvenska landskapen i den mån de överhuvudtaget
förekommer. Ett undantag är delar av Mälardalen. Vi måste till en början fråga oss varför
denna keramik var så viktig just på Gotland och till viss del i Mälardalen men inte i andra
sydsvenska områden. På Gotland saknas STY-keramik helt, och antalet stridsyxor är relativt
sett mycket få. Med andra ord är STY mycket svagt företrädd på Gotland. Detta gäller dock
inte för Mälardalen. Keramik är överhuvudtaget någonting mycket sällsynt i södra Sverige
under hela neolitikum. Om vi t.ex. granskar situationen på Falbygden under MN finner vi
över 200 gånggrifter och här har man funnit keramik vid flera av dem i de fall utgrävning
förekommit vid gångmynningen. Dock har keramik endast påträffats på en enda plats där det
inte finns eller har funnits någon megalitgrav. Om keramik varit allmänt förekommande på
gårdarna på Falbygden under MN bör det idag ha funnits över 100 kända lokaler med MNkeramik.
Av detta kan vi sluta oss till att keramik inte kan ha varit allmänt förekommande i
det vardagliga livet i södra Sverige, om inte speciella skäl förekommit som vid deponering
framför gånggrifter o.dyl. Frågan är då vilka speciella skäl som ofrånkomligen måste ha gällt
för Gotland.
För både TRB/MN, STY och SN gäller att keramik är extremt sällsynt med undantag för
gravplatser. Mesolitisk Ertebölle-keramik samt TRB/TN-keramik är mycket ovanligt men
återfinns kanske främst på platser där gravar är okända. Här kan vi se två tänkbara likheter.
Dels den mer traditionella som vill göra gällande att GRK främst varit baserad på en maritim
näringsekonomi, varför likheten med Erteböllekulturens keramikutbredning kan ge en rimlig
förklaring i en koppling till det maritima näringsbehovet. Men vi kan också se likheten mellan
TRB:s kollektivgravar och den utanförliggande keramiken, på så sätt att även de som gravlagts
på GRK:Is gravfält endast kan utgöra en liten del av den samtida befolkningen och det är
ju främst i närheten till dessa gravfält som keramiken påträffats. Denna tolkning innebär indirekt
att keramiken inte behöver ha haft någon direkt funktion inom den maritima näringsekonomin,
utan främst inom det ceremoniella livet.
Ett alternativ eller snarare en medelväg till båda dessa förslag får vi fram om vi jämför GRKkeramiken
med MN V-keramiken. Här finner vi flera väsentliga likheter.
Slut på komplettering.
143