18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

Gropkeramik från Stora Förvar, Stora Karlsö, Eksta sn på Gotland. (Schittger & Rydh 1940)
Ett område som dock tycks ha haft kvar sin starka sociala roll, sett utifrån karaktären på lösfynd
m.m., är Tofta sn. Här saknas dock gropkeramik trots närheten till kusten och ett flertal
samtida föremål av lyxkaraktär. Det här förhållandet visar att problemen runt aktivitetsytorna
är omfattande och extremt svårlösta. Utifrån vår nuvarande kunskap om dessa lokaler förefaller
det inte vara möjligt att skapa förklaringsmodeller som både tar hänsyn till alla kända faktorer
och som i sig kan anses vara sannolik. Tendensen är uppenbar att ju fler faktorer som
försöker inpassas och förklaras, desto mer minskar sannolikheten för modellen, eftersom
argumenten blir vagare och sprödare.
7.3.5. Senneolitiska aktivitetsytor
Även för senneolitikum och dolkkulturen finner vi ett motsatsförhållande mellan inland och
kustzon. Hällkistorna och andra DOK-gravar har en stark dragning till kustzonen medan de
lösfunna föremålen har en jämn utbredning i det öppna landskapet.
Vad som kan sägas vara karakteristiskt för de senneolitiska aktivitetsytorna eller DOK-lokalerna
är att de i stort sett inte innehåller någonting alls förutom en enda eller några få lösfunna
ledartefakter.
Av de 6 DOK-lokalerna är två av dem (nr 18,48) endast registrerade som DOK-lokaler genom
fynd av enstaka föremål. Om dessa föremål avspeglar bebyggelseenheter, gravar, förlorade
föremål eller någonting annat är okänt. Problemet med denna typ av registrering är oöverstig-
144