18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

7.2. Boplatsproblem rörande klassificering och datering
Att bo, vad innebär det egentligen? Vi kan t.ex. mena att ett konkret boende först uppfylls då
en eller flera personer sover, tillreder och äter sin kost, och tillverkar behövliga redskap inom
en begränsad yta (jfr Browall,H. 1986). Sovandet kan indikeras av efterlämnade hus eller
hyddor, och födan kan vi finna spår efter i form av slaktavfall eller fosfatförhöjningar i jorden,
och redskapstillverkningen kan i bästa fall ha lämnat efter sig restprodukter av olika slag.
Påträffandet av t.ex. ett eller flera stolphål innebär inte nödvändigtvis att ett hus har förekommit
på platsen, även om det är en fullt möjlig tolkning. Betydligt svårare är det att tolka det
eventuella husets funktion. För närvarande förefaller minst hälften av de neolitiska husen i
Skandinavien ha blivit klassificerade som tempel eller kulthus, eller som annat extraordinärt
hus. Något helt säkert bostadshus från neolitikum är ännu inte känt i södra Skandinavien, men
ett mindre antal husanläggningar finns vilka skulle kunna vara bostadshus även om konkreta
indikationer saknas.
Redskapstillverkningen lämnar förhållandevis sällan spår efter sig i det tidsperspektiv vi har
att göra med här. Framför allt rör det sig om avslag från flinta eller annan bergart. Även om
flintavfall är känt på gotländska aktivitetsytor, är orsaken bakom deras uppkomsthistoria
okänd. Av tekniska skäl är det osannolikt att flintyxtillverkning skett på Gotland. Detta bl.a.
för att yxtillverkningen är ett komplicerat hantverksarbete, men också för att yxorna är identiska
med övriga sydsvenska yxor. Den samlade argumentationen rörande detta tyder på att
samtliga flintyxor av de typer som finns företrädda på Gotland torde vara tillverkade i trakten
av Skåne-Själland (jfr Blomqvist,L. 1989b, s.301ff). Skafttungepilarna är så extremt fåtaliga
att möjligheten måste hållas öppen av även dessa har importerats från trakten runt Kattegatt
(Bägerfeldt,L. manus).
Inte heller tycks en enda borrtapp från skafthålsyxorna från YN-DOK vara känd på Gotland.
Som minst borde ett litet antal ha påträffats efter de omborrningar som ibland har skett sedan
vissa yxor gått av tvärs över yxkroppen. Möjligen indikerar detta att merparten av skafthålsyxor
från YN-DOK var importerade från det svenska fastlandet och från Danmark. Ett undantag
kan vara hagebyhögayxorna av sandsten Även om borrtappar vore kända, skulle de endast
indikera var verksamhet bedrivits av de personer som ägt eller innehaft dessa yxor. Enligt beräkningsförsöken
ovan motsvarar dessa individer bara en liten bråkdel av den totala befolkningen.
Det enda kvarvarande kriteriet för att identifiera ett konkret boende är rester efter tillredning
och intagande av föda. Närmare än till pollenanalyser, makrofossilanalyser, fosfatanalyser och
osteologiska analyser av djurben kommer vi dock knappast. Men bara för att någon har ätit på
en plats och varit aktiv i området med slakt eller tillredning av födoämnen innebär inte det
nödvändigtvis att en eller flera personer också bott där. Tvärtom kan man t.ex. mena att ju
mer slaktavfall, desto mindre troligt är det att man bott på platsen p.g.a. den odör som det
måste ha gett upphov till.
126