18 Neolitikum pÃ¥ Gotland - Radio FalkÃ¶ping 90,8

More documents

Recommendations

Info

Grågås Anser anser - - - X - - - - And Anas - - - X - - Gås (obest.) Branta sp. - - X - - - - Havstrut Larus marinus - - - - - X - - Fiskmås Larus canus - - - X - X - - Silltrut Larus fuscus - - - X - - - - Sjöorre Melanitta nigra - - - X - - - - Svärta Melanitta fusca - - - X - - - - Storskarv Phalacrocorax carbo - - - X - - - - (andfågel) - - - - - X - (fågel, diverse) X - X - - - - - Uppgifter: 1. Eksta, St.Förvar: (Nihlén,J. 1927; Knape & Ericson 1988) 2. Eskelhem, Alvena: (Nihlén,J. 1927) 3. Gothem, Västerbjers: (Stenberger et al 1943; Ekman,J 1974) 4. Hangvar, Ire: (Ekman,J. 1974) 5. När, Hemmor: (Nihlén,J. 1927; Wallin,P. 1984) 6. Näs, Gullrum: (Nihlén,J. 1927; Ekman,J. 1974) 7. Visby, staden: (Nihlén,J. 1927; Wallin & Eriksson 1984) 8. Visby, Visborgs Kungsladugård: (Nihlén,J. 1927) 6.2.3. Nyttjandesäsong Med de ovannämnda felkällorna i åtanke kan en preliminär redovisning ske för när aktivitet kan påvisas på de olika aktivitetsytorna. Även om vissa likheter och generella drag kan noteras, finns också viktiga skillnader och olikheter. Dessa indikationer på nyttjandesäsonger antyder att som minst var ett förhållandevis litet antal människor aktiva på just dessa lokaler, och som minst var de verksamma här endast under en mindre del av året. Med andra ord antyder det att som mest var den gotländska befolkningen under MN-YN framför allt bosatt och verksam på andra lokaler, och det innebär i sin tur att benmaterialet från de ovannämnda lokalerna inte nödvändigtvis behöver vara representativt för denna tidsperiod och för den totala gotländska befolkningen under MN-YN. (se vidare del III) Nyttjandesäsong utläst ur benmaterialet J F M A M J J A S O N D St.Förvar-1 xxxx xx St.Förvar-2 xxxxx xxxxx Alvena xxxxx xxxxx Västerbjers xxxxxxxx Ire xxxxxxxxxx xxx Hemmor xxxxxxxx xxx Gullrum xxxxx xxxxxxxxxxx xxx Visby xxxxx xxxxxxxxxxx xxx Ungefärlig del av året (per månad) då aktivitet kan utläsas ur benmaterialet. Inga uppgifter har varit tillgängliga för övriga GRK-lokaler. 88
6.3. Vegetationen Som överallt annars i södra Skandinavien återfinner vi de direkta ingreppen i naturens vegetation först med övergången till neolitikum. För ett närmare studium av förändringarnas karaktär och volym är vi i första hand hänvisade till Påhlssons (Påhlsson,I. 1977) pollenanalytiska diagram från Lojsta mitt på <strong>Gotland</strong>. Platsen ligger omkring 5 km innanför Litorinagränsen och mitt emellan den nuvarande östra och västra kusten. Zon VIII, som avser den subboreala tiden (c:a 4000-500 BC), uppvisar tydliga spår av kulturell påverkan av vegetationen redan från tidsperiodens början. Förekomsten av Plantago lanceolata (groblad) redan från periodens begynnelse är en kraftig indikation på förekomsten av öppna betesmarker. Från en något senare tidsperiod finns pollen av Cerealea (sädesslag) varefter vi således kan räkna med sädesodling. Vid mitten av denna period ökar förekomsten av Juniperus (en) mycket kraftigt, och det kan ses som ett tecken på en markant ökning av betesmarkernas omfång eller i varje fall en förändring av desamma. I diagrammet finner vi också en kurva för mängden kolpartiklar. Kurvan finns företrädda även under mesolitikum och den kom att stiga strax efter övergången till neolitikum. Kolkurvan tycks inte i någon direkt omfattning följa andra aktiviteter som kan utläsas i pollendiagrammet, varför det inte finns någon anledning att sammankoppla dessa kolpartiklar med hypotesen rörande en forntida svedjning utan snarare med eldning av annat och mer allmänt slag. (Påhlsson,I. 1977) Den exakta dateringen av vissa artförekomster och förändringar i pollendiagrammet är omöjliga att fastslå i brist på C 14-dateringar, men vi kan i varje fall ringa in den ungefärliga tidpunkten genom att utgå från antagandet att avlagringen har varit tämligen konstant, ett påstående som i alla fall inte kan avvika särdeles mycket från verkligheten. Genom denna metod, för att erhålla en ungefärlig datering, finner vi att: * Plantago lanceolata (groblad) uppträder från omkring 3700 BC, och den uppträder därefter regelbundet på en konstant nivå utan direkta förändringar under neolitikum och bronsåldern. * Cerealea (sädesslag), enstaka spridda förekomster. * Juniperus (en) ökar plötsligt och markant 5-10 gånger i omfång omkring 2500-2400 BC. Samtidighet med övergången från GRK till SN/DOK c:a 2400 BC ökar indirekt trovärdigheten i denna typ av dateringsförsök av enskilda pollennivåer i diagrammet. * Kolkurvan stiger som sagt svagt i början av neolitikum och därefter fluktuerar den i omkring 200-årsintervaller. Mellan omkring 3200-2200 BC är kolnivån ungefär halverad mot den föregående perioden, och därefter ökar den flerfaldigt för att sjunka igen under yngre bronsåldern. Förändringen är inte samtida med andra viktiga förändring runt 3700 BC och 2500-2400 BC. Även från Stora Karlsö vid <strong>Gotland</strong>s sydvästra kust finns ett pollendiagram (Eriksson,J.A. 1988). En C 14-analys i ett av de mellersta lagren har avgett dateringen 6550 BC, och en bit ovanför denna nivå finner vi almfallet runt 4000 BC. Om vi utgår från den sistnämnda nivån (zongränsen VII/VIII) och därefter applicerar den ovannämnda dateringsmetoden för de enskilda nivåerna i diagrammet, får vi ett resultat som i hög grad överensstämmer med dateringsförsöket av nivåerna i Påhlssons diagram. 89
Page 2 and 3:
EN STUDIE AV NEOLITIKUM PÅ GOTLAND
Page 4 and 5:
Innehåll FÖRORD..................
Page 6 and 7:
7.2.4. Trattbägarkulturens aktivit
Page 8 and 9:
Del I UNDERSÖKNINGEN AV EN DÖS P
Page 10 and 11:
Fornlämningen har en av granitbloc
Page 12 and 13:
1.2. Undersökningen 1912 Kammaren
Page 14 and 15:
Ingen kallmur påträffades mellan
Page 16 and 17:
Överst: Avgränsningen för divers
Page 18 and 19:
6-10 kantkedjans västra långsida
Page 20 and 21:
1.7. Yttre konstruktioner Norr om k
Page 22 and 23:
I rutorna 39 och 43 (sektion IV) p
Page 24 and 25:
1.10. Återställandet efter utgrä
Page 26 and 27:
Fynd. Överst: De numrerade fyndens
Page 28 and 29:
6. 2 6 90,4 221 7. 6 12 86,5 172 8.
Page 30 and 31:
2. TOLKNINGAR 2.1. Datering och kul
Page 32 and 33:
2.2. Byggnationens förlopp av dös
Page 34 and 35:
Utifrån detta längdmått får vi
Page 36 and 37:
3.2. Postcraniala skelettet och det
Page 38 and 39: 3.6. Brända ben I materialet påtr
Page 40 and 41: 1 Akebäck 2 Ala 3 Alskog 4 Alva 5
Page 42 and 43: 10. Tunnackiga, typ V 11. Tunnackig
Page 44 and 45: Nr 54, Skifferföremål Samtliga ol
Page 46 and 47: 44. Enkel skafthålsyxa, typ II 54
Page 48 and 49: Lojsta - - - - - - - - - - - - - -
Page 50 and 51: 4.1.2. De neolitiska lösfynden fr
Page 52 and 53: diverse Flintdolkar (DOK) Nr 50 51
Page 54 and 55: socken typ element A B C D E F Endr
Page 56 and 57: " C2 eggdel utan skaftholk " (C) "
Page 58 and 59: endast på befintliga föremål i m
Page 60 and 61: ment vilka har till uppgift att på
Page 62 and 63: tionen än vad som gäller för dö
Page 64 and 65: 28 (a, c, d, e) Övrigt (3 st): 20
Page 66 and 67: 5.2.8. Hällkistor på nivåer unde
Page 68 and 69: Den andra av dem är för närvaran
Page 70 and 71: T = Termoluminiscensdatering ML (me
Page 72 and 73: 35. (Nihlén,J. 1927, s.102f) 36. (
Page 74 and 75: 8. Grötlingbo sn, Barshaldershed (
Page 76 and 77: • 3360 ± 350 bc (St-9733), 86 cm
Page 78 and 79: Den procentuella andelen lokaler so
Page 80 and 81: 6. Väte sn, Mölner/Gullarve • 6
Page 82 and 83: En enda av de kända gravarna på G
Page 84 and 85: För närvarande finns osteologiska
Page 86 and 87: elation dom. % rik förekomst lokal
Page 90 and 91: För Stora Karlsö ges följande da
Page 92 and 93: Isobaser över Litorinahavet, eller
Page 94 and 95: 6.4.2. De gropkeramiska aktivitetsy
Page 96 and 97: Fosfatkarta över aktivitetsytan vi
Page 98 and 99: 6.4.2.3. De centrala geologiska och
Page 100 and 101: 6.5. Relativ föremålsfrekvens Lö
Page 102 and 103: 1. 2. 3. 4. AREAL, km2 år 1911 ARE
Page 104 and 105: Om vi jämför det faktiska antalet
Page 106 and 107: Dösens placering i Tofta sn kan ti
Page 108 and 109: 6.5.4. Gropkeramisk kultur och stri
Page 110 and 111: Flintskärorna från denna period s
Page 112 and 113: Del III PROBLEM OCH KONSEKVENSER I
Page 114 and 115: 7.0.2. Teoretiska problem Det stör
Page 116 and 117: * TRB-böndernas näringsekonomi va
Page 118 and 119: 7.1.1. Stenkammargravar och TRB:s s
Page 120 and 121: har 27 st räteggade och tväreggad
Page 122 and 123: hur det var som minst och inte hur
Page 124 and 125: tillfogar påståendet att denna pr
Page 126 and 127: 7.2. Boplatsproblem rörande klassi
Page 128 and 129: har använts. En av dem (nr 25) har
Page 130 and 131: ska föras till TRB eller till en m
Page 132 and 133: Ett anmärkningsvärt faktum är at
Page 134 and 135: Om situationen är problemfylld fö
Page 136 and 137: den från samtliga perioder av neol
Page 138 and 139:
Socknar och regioner i Sverige-Norg
Page 140 and 141:
lokalerna inte har varit några dir
Page 142 and 143:
Kronologiskt-rumsligt schema över
Page 144 and 145:
Gropkeramik från Stora Förvar, St
Page 146 and 147:
Det enda rimliga tycks vara att en
Page 148 and 149:
Under YN/GRK förändras bilden. To
Page 150 and 151:
existensen av dessa artefakter är
Page 152 and 153:
tvärs över dessa slipsvackor. Han
Page 154 and 155:
för han de gotländska skipskåror
Page 156 and 157:
Den eventuella kopplingen till kyrk
Page 158 and 159:
7.6. Neolitikum på Gotland En sche
Page 160 and 161:
under forntiden. En viktig ledtråd
Page 162 and 163:
del II. Lösfynden m.m. De neolitis
Page 164 and 165:
APPENDIX Neolitiska C 14-dateringar
Page 166 and 167:
FOTOGRAFIER Dösen i Tofta Före un
Page 168 and 169:
Gången inifrån 168
Page 170 and 171:
Blockpackningen intill kammaren 170
Page 172 and 173:
Kantkedjan i förgrunden 172
Page 174 and 175:
Kantkedjan med sandsten som kallmur
Page 176 and 177:
Kallmur av sandsten Kraniet i profi
Page 178 and 179:
AJVIDE i Eksta sn, gropkeramiskt gr
Page 180 and 181:
Ännu en av GRK-gravarna … … d
Page 182 and 183:
Stora Förvar, Stora Karlsö Grotta
Page 184 and 185:
184
Page 186 and 187:
Svensk-norsk stridsyxa och mångkan
Page 188 and 189:
Hörntänder, ofta av säl, som gen
Page 190 and 191:
Gropkeramik 190
show all

18 Neolitikum pÃ¥ Gotland - Radio FalkÃ¶ping 90,8

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?