18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

typ B än D:1a, vilket ytterligare indikeras av den formmässigt mycket stora likheten med den
gravfunna stridsyxan av typ B från Väte sn på Gotland. Den bör i så fall föras till tidsperioden
post-TRB (c:a 2950-2800 BC; jfr Blomqvist,L. 1989b). Det skulle i så fall kunna förklara
kombinationen av gravgåvorna. Det bör påpekas att M.P.Malmers typologiska indelning av
stridsyxorna (Malmer,M.P. 1962) är rationell och den tar därför inte hänsyn till naturliga
grupperingar av de formmässiga karaktärsdragen. Begrepp som stilideal saknas i detta sammanhang.
En framtida kvantitativ indelning som också tar hänsyn till kvalitativa egenskaper
kan eventuellt ge upphov till en annorlunda indelning av stridsyxorna från Sverige och Norge.
De två andra stridsyxorna är båda av jylländsk typ. En av dem kommer från Västerbjers, och
den tillhör typ B1 och kan dateras till tiden runt 2900 BC. Även den jylländska stridsyxan från
Visby är av en äldre typ.
Sammanfattningsvis innebär det att den kronologiska gränsen MN/YN c:a 2950 BC är tämligen
tydlig som en gräns för GRK-gravarnas början även om ett mindre antal gravar kan tillhöra
århundradet före denna gräns. På motsvarande sätt tycks endast några enstaka gravar
vara yngre än den kronologiska gränsen YN/SN c:a 2400 BC.
5.4. Aktivitetsytor
På Gotland finns två skilda typer av aktivitetsytor från neolitikum. Dels har vi den grupp som
traditionell kallas för boplatser, vilka mestadels har GRK-keramik som ledartefakt. Därtill har
vi lokalerna med slipskåror, vilka traditionellt kallas för svärdslipningsstenar, vars eventuella
neolitiska datering kommer att diskteras nedan.
Indirekt kan jordbruksaktivitet även utläsas ur pollenanalyser, liksom näringsekonomiska
aktivteter kan utläsas ur såväl C 13-analyser som spårämnesanalyser. De två sistnämnda har
ännu inte utförts på gotländskt material.
Boplatser/Aktivitetsytor från stenåldern på Gotland, efter Österholms sammanställning och
numrering (1989, s.56). Flera nummer har skiftat plats i avskriften nedan, i avsikt att få
socknarna i bokstavsordning. Nr X1 - X4 är platser som saknas i Österholms förteckning.
De platser som ingår i Österholms sammanställning är de "som kan anses säkra, d.v.s. att de
antingen blivit arkeologiskt undersökta eller att de uppvisar tydliga kulturlager med artefakter
av stenålderskaraktär, typisk stenålderskeramik etc." (Österholm,I. 1989, s.56). Läsaren av
detta citat må väl underförstått förmoda att det inte råder ett motsatts förhållande mellan
"arkeologiskt undersökta" och kulturlager eller fynd av stenålderskaraktär.
5.4.1. Kulturlager o.dyl. med daterande material
I tabellen nedan har följande förkortningar använts för att erhålla en relativt överskådlig bild
av de daterande fynden från aktivitetsytorna.
Direkt datering
C = C-14 datering
69