10.05.2015 Views

18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

lokalerna inte har varit några direkta boendelokaler utan att har haft en viktig ekonomisk betydelse<br />

av sådan art att den i första hand eventuellt kan ha varit en angelägenhet som berört ett<br />

högre skikt i samhället, i varje fall i västra Sverige. På <strong>Gotland</strong> verkar dock den näringsekonomiska<br />

avkastningen från havet ha utgjort en relativt stor andel, låt säga drygt hälften av kosten,<br />

om vi utgår från den iakttagna kulturpåverkade svackan i pollendiagrammen. Men det<br />

innebär inte att hälften av födan upptogs via ett 15-tal gropkeramiska lokaler vid kusten, men<br />

dessa lokaler kan utan tvekan ha haft en stor betydelse i det samhällsmässiga system som<br />

organiserat och reglerat de maritima näringsgrenarna.<br />

* Benmaterialet pekar på avgränsade säsonger på året då verksamhet bedrevs vid GRK-lokalerna.<br />

Keramik är i regel någonting extremt sällsynt under både neolitikum och bronsålder,<br />

undantaget gravar och ceremoniella miljöer samt GRK-lokaler. Arealer om upp till 100.000<br />

m 2 med förhöjd fosfatvärden, tycks upphöra c:a 2400 BC på detta karakteristiska sätt. Fördelas<br />

dessa lämningar på 800-<strong>90</strong>0 år och på 550 år för gravarna, kommer allting i ett annat läge.<br />

Gravarna återspeglar endast en total befolkning på <strong>Gotland</strong> på i runda tal ett 30-tal personer,<br />

och det finns väl ingen forskare som har argument som kan stödja uppfattningen att befolkningen<br />

varit så låg. Min egen beräkning visar att befolkningen bör ha varit minst 200 gånger<br />

större. Avsättningen av keramik och fosfater per år på lokalerna kan ha varit relativt liten,<br />

men avsättningen var till skillnad från all annan näringsproduktion av en art som har bevarats<br />

till vår tid.<br />

* De gravlagda individerna på GRK-lokalerna måste genom sin fåtalighet tillskrivas ett särskilt<br />

skikt i samhället, ett speciellt urval. Frågan är vad som skilt dem från den övriga befolkningen.<br />

Gravgåvorna vittnar om långväga kontakter både norrut mot Åland och Norrland, och<br />

söderut mot det svenska fastlandet både på östsidan och västsidan samt Danmark. Däremot<br />

finner vi inga starka kopplingar med fastlandets stridsyxekultur. Detta vittnar om ett strikt och<br />

medvetet urval vad gäller kontakterna med omvärlden för den lilla andel av befolkningen som<br />

gravlagts i GRK-gravarna. De gravlagda har en gravform som visar att de var påverkade av<br />

STY, men att de inte till fullo var en del av denna kulturkrets. Vidare har mer än 20% av dem<br />

gravgåvor som vittnar om långväga kontakter, vilket knappast kan ha varit alla förunnat i den<br />

gotländska befolkningen. Detta tycks indikera en relativt hög social position, klart skild från<br />

befolkningen i övrigt. Det gör att de gravlagda omöjligen kan betraktas som "vanliga enkla<br />

fiskare" eller någonting motsvarande.<br />

* Om GRK-lokalerna dels uppvisar spår efter en relativt stor maritim näringsekonomisk produktion,<br />

och dels uppvisar gravar från ett litet urval med hög social position, kan detta tyckas<br />

vara en aning motsägelsefullt. Varför ligger dessa gravar på dessa lokaler? Vi måste fråga oss<br />

vad som egentligen är det primära? Är det aktivitetsytorna eller gravfälten? Om det är aktivitetsytan<br />

som är det primära måste vi fråga oss vad som egentligen har hänt här. Lämningarna i<br />

form av keramik, ben från fisk och säl samt de förhöjda fosfatvärdena behöver inte nödvändigtvis<br />

innebära att det var just här som man bedrev fiske och maritim jakt, bara att rester från<br />

detta avsattes just på dessa lokaler i relativt höga koncentrationer. Ett hypotetiskt alternativ till<br />

den gängse uppfattningen att det var slakt- och fiskeplatser, är att det likafullt kan ha varit<br />

samlingsplatser, mötesplatser eller uppsamlingsplatser av hög dignitet och för det lilla urval i<br />

samhället som också gravlades på platsen. Men om det tvärtom är gravarna och inte aktivitetsytan<br />

som är det primära, då kan vi göra vissa jämförelser mellan gravfälten och t.ex. megalitgravarna,<br />

inte bara vad gäller den kollektiva gravformen utan också den rika förekomsten av<br />

keramik. Ska månne de gropkeramiska aktivitetsytorna rätteligen jämföras och kanske jämställas<br />

med de aktiviteter som skedde framför megalitgravarna och de ceremoniella Sarupanläggningarna?<br />

I så fall finns möjligheten att verksamheten på GRK-lokalerna var en form<br />

140

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!