18 Neolitikum på Gotland - Radio Falköping 90,8

ska föras till TRB eller till en mycket tidig del av GRK har ännu inte besvarats på ett tillfredsställande
sätt. Dateringarna (se vidare nedan) tycks inte ge ett klart svar på denna fråga.
Av dessa nio keramikförande lokaler har man vid minst 5 st (nr 9,49,51,52,55) återfunnit gropar
i marken vilka påträffats med eller utan artefakter och kolpartiklar. Dylika gropar är ett
relativt allmänt drag på TRB:s aktivitetsytor i Sverige och delvis också i Danmark, och då
bl.a. vid Sarup-anläggningen på Fyn i Danmark (jfr t.ex. Blomqvist,L. 1989b, s.59). Motsvarande
gropar i marken tycks inte vara kända inom andra neolitiska kulturgrupper eller senare
tidsperioder i södra Skandinavien. Deras funktion är dock oklar, men den begränsade tidsperioden,
karaktären på innehållet i de fyndförande groparna liksom den stora mängden gropar
vid Sarup-anläggningen kan eventuellt indikera att de ingår i någon form av ceremoniell
verksamhet. Dessa fem lokaler har dock inte förts till gruppen för kultplatser, även om möjligheten
kvarstår att de är någon form av kultplats.
Två av de keramikförande lokalerna (nr 22,28) är belägna i en mossmark, i Martebo myr som
vid denna tid var en öppen insjö. Fyndsituationen indikerar någonting speciellt. Vid en av
dem (nr 28) påträffades djurben från en hund, och vid den andra lokalen (nr 22) påträffades
"en del grova stockar, som man misstänkte kunde utgöra delar av något "bulverk" e.d." (Nihlén,J.
1927, s.60). Tyvärr har denna lokal ännu inte undersökts närmare än så. Dessa har
genom sitt läge i en våtmark räknats till gruppen kultplatser, eftersom ett konkret boende på
platserna knappast kan ha varit aktuellt. Istället kan de jämföras med keramikdepåerna i våtmarker
i t.ex. Danmark (jfr Becker,C.J. 1947).
En av de keramikförande lokalerna (nr 21) har gett TL-dateringarna 3820 f.Kr. och 2970 f.Kr.
(felmarginalen är c:a + / - 300 år). Den äldre anses återge en rimlig datering på några skärvor
av TRB-keramik, medan den yngre snarare syftar till äldre STY-keramik. Felmarginalen är
dock alldeles för betydande för att kulturbestämma keramiken enbart utifrån den erhållna
dateringen.
Av TRB:s 16 aktivitetsytor har en gropkeramisk lokal (nr 30) medtagits med viss reservation,
eftersom såväl en äldre dubbeleggad yxa som skafttungepilar påträffats på platsen. Dessa
föremålsgrupper kan dock förekomma inom båda kulturerna.
Ytterligare en lokal (X1) bör tas med viss reservation. Inga konkreta fynd har påträffats här,
men situationen i sin helhet med vall och diken i ett system som är snarlikt Sarup-anläggningarnas
rituella platser, samt i ett typiskt terrängläge på ett smalt näs, indikerar att detta mycket
väl kan vara en gotländsk variant på denna ceremoniplats. Sannolikheten har bedömts vara så
stor att lokalen förts till gruppen för kultplatser.
Från tre av lokalerna finns C 14-dateringar (nr 25,39, 55) varav en av dem redan angetts ovan.
De två övriga saknar klara indikationer på ett samtida fyndmaterial, en uppgift som dock får
tas med viss reservation. En av lokalerna, (nr 39) räknas till yxboplatserna (se ovan) men har
som nämnts C 14-daterats till TN. Nummer två i ordningen (nr 25) anges ha haft ett "mesolitiskt
fyndmaterial" (Österholm,I. 1989,s.177), dock utan närmare precisering eller angivande
av några kriterier, varför denna datering omöjligen kan bedömas eller kontrolleras. En C 14-
datering angav istället 3600-3500 BC, vilket är en senare del av TN.
Ytterligare en lokal (nr 2) med TRB-keramik måste tillfogas till gruppen ovan. De har inte
identifierats genom en traditionell klassificering av keramiken, utan endast genom termoluminiscensdatering
av keramik från en GRK-lokal.
130