Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>och</strong> större delen av Gorizia-området. De omstridda delarna av Kärnten<br />
fördes efter folkomröstning 1920 till Österrike. Se vidare Jugoslavien<br />
(statsbildning 1918–91).<br />
Efter sovjetsystemets kollaps 1989–90 bröt sig S. som första<br />
delrepublik ut ur Jugoslavien. Jämfört med övriga delrepubliker hade<br />
S. en fördel genom sin relativt stora etniska homogenitet <strong>och</strong><br />
industriella utveckling. En folkomröstning hölls i december 1990, <strong>och</strong><br />
i juni 1991 förklarade sig landet självständigt. Den serbiska centralregeringens<br />
försök att hejda utvecklingen med våld misslyckades, <strong>och</strong><br />
redan efter omkring tio dagars strider drog sig trupperna tillbaka (se<br />
vidare jugoslaviska krigen).<br />
Efter de val som hölls 1992 bildades en koalitionsregering under<br />
liberaldemokratisk ledning med den gamle kommunistledaren Milan<br />
Kuwan som president. S:s inrikespolitiska utveckling har därefter<br />
varit jämförelsevis lugn med koalitioner i regeringsställning.<br />
Utrikespolitiskt har landet orienterat sig mot väster med mål att bli<br />
medlem i EU <strong>och</strong> NATO. Ekonomin har dock lidit av ovanan vid<br />
marknadsekonomi <strong>och</strong> exportförluster under jugoslaviska krigen.<br />
Kenneth Nyström, Dick Harrison<br />
2005-05-08 Källa Nationalencyklopedin<br />
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=309771<br />
Irak. Från Nationalencyklopedin 050508<br />
Historisk översikt<br />
ca 80 000 f.Kr. Äldsta spåren av mänsklig aktivitet i I.<br />
ca 10 000 f.Kr. Första tecknen på jordbruk <strong>och</strong> boskapsskötsel.<br />
ca 4 300–3 200 f.Kr. Urukperioden. Bosättningar får karaktär av<br />
städer.<br />
ca 3 200 f.Kr. Skrift börjar användas.<br />
ca 2 000–539 f.Kr. Successiva dynastier i Babylon.<br />
ca 900–609 f.Kr. Det nyassyriska riket.<br />
539 f.Kr.–637 e.Kr. I. domineras mestadels av iranska dynastier.<br />
633–642 I. erövras av araberna.<br />
749–1258 Den abbasidiska dynastin innehar kalifvärdigheten.<br />
945 Buyiderna tar den världsliga makten i kalifatet.<br />
1055 Seljuqerna tar buyidernas plats.<br />
1258 Mongolerna erövrar Bagdad. Abbasidernas undergång.<br />
1400-talet Politiskt kaos <strong>och</strong> social upplösning.<br />
1508 Safaviderna erövrar I.<br />
1534–1917 Osmanskt välde över I.<br />
1919–32 Storbritannien innehar I. som mandatområde, <strong>och</strong> monarki<br />
inrättas.<br />
1932 Formell självständighet uppnås.<br />
1958 Blodig revolution i I. Kungafamiljen mördas. Republiken I.<br />
utropas med Qasim som ledare.<br />
1963 Qasim dödas vid en statskupp.<br />
1968 Ny statskupp. Bathpartiet kommer till makten.<br />
1979 Saddam Hussein blir president.<br />
1980–88 Krig mot Iran.<br />
1990 I. invaderar Kuwait.<br />
1991 I ett kort krig besegras I. av FN-alliansen.<br />
2005-05-08 Källa Nationalencyklopedin<br />
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=213080