Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

More documents

Recommendations

Info

korståg mot Jerusalem, som gick ut på att till de kristna återerövra staden, som hade en symbolisk betydelse för de kristna. Man kan räkna upp till sju korståg som hade vissa framgångar, men på det hela taget till slut blev ett misslyckande för de kristna. En effekt av korstågen blev dock att den arabiska kulturen kom till europeernas kännedom och berikade den europeiska kulturen. Pa 12oo-talet gick Bagdadkalifatet under när mongoler erövrade stora delar av det från öster. Kaliftiteln övergick på 1500-talet till härskarna, sultanerna, i det Osmanska riket (Ottomanska riket) som 1299 grundades i de nordvästra delarna av Mindre Asien och som sedan l922 blev Turkiet, varvid kaliftiteln togs bort. Det Östromerska riket smälte med åren samman och omfattade i mitten på 1300-talet bara Konstantinopel och ett litet område väster därom, det gränsade till det Osmanska riket som expanderade och bl a 1453 gjorde slut på det Östromerska riket, det bysantinska kejsardömet. Det Osmanska riket var som störst 1683 och omfattade då Nordafrika, Palestina, Syrien, Mindre Asien och ett stort område öster därom ned till Persiska viken, samt Balkan i östeuropa upp till gränsen mot Polen och med områden norr om Svarta havet. Men även det Osmanska riket föll samman med tiden.1699 förlorades Ungern och Transylvanien till Österrike. Sultanen hade problem med att hålla ställningarna i norr, där ryssarna var angelägna återta gamla ryska områden och många folkgrupper och furstar på Balkan ville göra sig fria. Svenske kungen Karl XII krigade mot ryssarna bl a i södra Ryssland inte långt från sultanens rike. I det svensk-ryska slaget vid Poltava 1709 leddes ryssarna av tsar Peter den store och svenskarna förlorade, Karl XII var sårad i foten och kunde inte själv föra befälet. Han lyckades med en del av sina mannar ta sig över till sultanens rike, där han sedan stannade i fem år. Han hoppades att turkarna skulle göra gemensam sak med honom mot ryssarna, men det blev inte så. Sultanen slöt tillfälligtvis fred med Ryssland och ville bli av med svenskarna och ordnade i det syftet med kalabaliken i Bender 1713. 1714 red Karl XII till Stralsund, drygt 200 mil på 15 dagar. Karl XII lånade bl a pengar av den upproriske kosackhövdingen Mazepa, vars änka sedermera krävde pengarna tillbaka och då fick Tynnelsö slott som ersättning. Hon flyttade dit men gillande inte svenskarna och deras klimat, skaffade pengar genom att sälja det dyrbara koppartaket på slottet och åkte hem, slottet blev en ruin. Under 1700-talet för övrigt hade sultanen flera krig och freder med Ryss1and och trängdes på det hela taget tillbaka. Napoleon gjorde i slutet på 1700-talet ett misslyckat försök att ta Egypten. Efter Wienkongressen 1815 låg det Osmanska rikets nordgräns ungefär vid Donau. Grekland gjorde sig fritt 1830. 1840 fick Egypten en hög grad av självständighet. I mitten av århundradet tog fransmännen Algeriet, och då försiggick också det s k Krimkriget efter vilket det Osmanska riket minskade. I ett nytt krig mellan ryssar och turkar 1877 kom ryssarna ända ned till Konstantinopel och efter det förlorades större delen av om rådena på Balkan. Cypern ställdes under Engelsk förvaltning och 1882 besatte engelsmännen Egypten. 1898 blev Kreta fritt. Inre åsiktsbrytningar ledde till en statskupp 1908 varvid sultanen avsattes, och andra tog vid. Tripolis i Nordafrika förlorades till Italien 1911. Efter komplicerade balkankrig 1912-1913 förlorade turkarna allt europeiskt område utom landet kring Konstantinopel. Av det Osmanska/turkiska riket återstod vid första världskrigets början 1914 Mindre Asien inklusive Konstantinopel och områdena nedanför mot arabiska halvön samt större delen av halvön. Turkiet nödgades gå med i första världskriget på Tysklands sida, och ansattes av de allierade, England-Frankrike-Ryssland, från Egypten, Persiska viken och från Ryssland. Efter fred återstod av Turkriket Konstantinopel och Mindre Asien. Irak, Kuwait, Jordanien och Pale- stina förvaltades av britterna, Syrien av fransmännen. Folken på arabiska halvön blev fria från Turkiet, men rivaliserande furstar ordnade inte upp förhållandena förrän 1932 då Saudi-Arabien bildades och 1934 då Jemen blev självständigt. Egypten blev självständigt 1922. Libyen hörde till Italien och Algeriet och Tunisien till Frankrike. Persien var självständigt. Cypern blev brittiskt. Etcetera.
Konsthistoria Tingen kan användas praktiskt för materiella/kroppsliga behov eller användas som symboler/informationsmedel för att överbringa budskap av ollka slag och då påverka psyken. En bil kan sålunda använ- das praktiskt som transportmedel men kan också användas som källa tlll känsloupplevelser då man t ex tycker bilen är vacker eller ful och kan användas som symbol t ex för ägarens uppfattning om sin ställning och betydelse i samhället. De flesta föremål som tillverkas är avsedda att användas praktiskt och får form därefter. En lyftkran t ex utrormas så att den kan lyfta det som ska lyftas och får den form som det kräver, men det hindrar inte, att den som ser kranen kan uppfatta den som vacker eller ful. Tingens skönhetsvärden och symbolvärden beror alltså av betraktarens uppfattningar i psyket. Den materiella/praktiska användbarheten kan mätas med naturvetenskapernas mått, men det finns inga tydliga mått för hur man mäter påverkan på psyket. Individerna har olika psyken och det som en uppfattar som vackert kan en annan upp fatta som fult. En individ kan vid ett tlllfälle uppfatta en sak som vacker och vid ett senare tillfälle uppfatta saken som ful. För grupper av människor kan finnas gemensamma upprattningar om vackert och fult etc och olika grupper kan strida om vem som har den bästa uppfattningen. Uppfattningarna kan vara olika på olika ställen i världen och kan vara olika under olika perioder och epoker. Moden växlar. En del föremål tillverkas för att i första hand påverka psykena, t ex bilder. Den påverkan som avses kan ha olika syften. Bilden kan t ex vara en ritning som bara avser att beskriva något eller vara en tavla som avser att göra ett vackert intryck och göra betraktaren glad. Man talar i detta sammanhang om “konst”. Någon allmän vedertagen uppfattning om vad som ska räknas som konst finns inte. Man kan säga, att konst är det som etablerade konsthistoriker betraktar som konst. Till konsten i snäv mening brukar de räkna av människor skapade synliga föremål i den mån de kort sagt inte används praktlskt. Till konsten i vidare mening hör också skönlitteratur, musik, dans och skådespel o d och man 1är här kunna räkna in talekonst och språkbehanling. Sentida konstformer i den här kategorin är fllm-, TV- och videokonst. Karnevaler och umeangesliv o d kan ses som skådespel och också räknas som konst. Konst har till uppgift att påverka psyken, men det finns konstformer där de skapade föremålen också är avsedda att användas praktiskt. En mellanform är konsthantverk där den praktiska användbarheten väger eller borde väga tyngre än den psykiska påverkan. Möbler och inredningar od och kläder och frisyrer o d kan räknas till konsthantverk. En annan mellanform gäller industriprodukter där den praktiska användbarheten är övervägande men där man lagt till “design” för att locka till köp. Inom bildkonsten är reklamkonsten en mellanform där bilderna avser att påverka med syfte att vinna kunder eller anhängare. En annan mellanform är byggnadskonten eller arkltekturen där byggnaderna ska svara mot praktiska krav och behov och byggas upp efter naturvetenskapernas krav rörande hållbarhet, klimatreglering, belysning o d, men där utformningen också ska svara mot krav i fråga om skönhet och social status o d. Inom byggnadskonsten spelar byggnadskostnaderna stor roll. I samhällen och epoker med stora klasskilnader och stor spridning i fråga om penningresurser finner man oftare pråliga och påkostade byggnader än i samhällen med större jämlikhet där pengarna fördelas mer lika mellan byggprojekten. Till arkitekturen hör formgivningen av den yttre miljön, dvs stadsbyggnadskonst, landskapskonst, trädgardskonst o d. Man bör noga skilja mellan byggnadsteknik och byggnadskonst. I byggnadstekniken är det bara de materiella/naturvetenskapliga förhållandena som räknas, i byggnadskonsten räknas utöver detta dessutom påverkan på psyken. Konsthistoriker brukar undersöka och till konsten räkna byggnadskonst/arkitektur, skulptur/föremålskonst och bildkonst omfattande måleri, tockning och grarik o d. För att kunna överblicka konstens utveckllng och betydelse görs
Page 1 and 2: Sven Wimnell 050510+050610+061220:
Page 4 and 5: Världshistorien på nio sidor. Sve
Page 6 and 7: Genombrottstid för demokrati och i
Page 8 and 9: Nutid och framtid. I980-1988 pågic
Page 10 and 11: I de nämnda trakterna utvecklade m
Page 12 and 13: Nordens folk omnämns av romerske f
Page 14 and 15: - utvecklar kunskap om och förmåg
Page 16 and 17: närsamhället och dess miljö, - k
Page 18 and 19: - omfattar och praktiserar demokrat
Page 20 and 21: Kriterier för betyget Väl godkän
Page 22 and 23: i ett övergripande sammanhang. His
Page 24 and 25: Mål att sträva mot Skolan skall i
Page 26 and 27: Områdena kring östra Medelhavet.
Page 30 and 31: indelningar i epoker och stilar. En
Page 32 and 33: Under den har tiden växte fram en
Page 34 and 35: Uppfinningar och upptäckter Ångma
Page 36 and 37: minnet av franska revolutionen 100
Page 38 and 39: Medicinhistoria. Dagens Nyheter den
Page 40 and 41: Daniel Defoe 1660 - 1731 Robinson K
Page 42 and 43: John Steinbeck 1902-1968 Vredens dr
Page 44 and 45: Filosofihistoria. Många har skrivi
Page 46 and 47: Efter inledningen kommer en första
Page 48 and 49: Första delen, kapitel 1-4 : I var
Page 50 and 51: även på detta område är massmed
Page 52 and 53: därmed förverkliga vad de såg so
Page 54 and 55: En Disneyfilm är i dag ett högtek
Page 56 and 57: Dagens alternativ tycks vara: åter
Page 58 and 59: De kyrkosamfund som av tradition va
Page 60 and 61: kanaliserade genom politiska partie
Page 62 and 63: Kunskapens makt (och maktens kunska
Page 64 and 65: ehöver biologen och medicinaren in
Page 66 and 67: Världen byggdes om på 1900-talet.
Page 68 and 69: Den livsstilen försvann inte med e
Page 70 and 71: Första världskriget Första värl
Page 72 and 73: I de östeuropeiska nya staterna f
Page 74 and 75: juni 1944 landsteg de allierade på
Page 76 and 77: välfärdsnivån. Somliga menar att
Page 78 and 79:
något liknande. I Ungern kom det 1
Page 80 and 81:
motsättningarna i Libanon har komb
Page 82 and 83:
Kina. Sovjetunionen erkände 1945 k
Page 84 and 85:
Amerika Utvecklingen i Amerika har
Page 86 and 87:
USA är landet där nästan var och
Page 88 and 89:
Jugoslavien. Från Nationalencyklop
Page 90 and 91:
världskriget, vilket hindrade varu
Page 92 and 93:
epublikerna. En motsättning gälld
Page 94 and 95:
Adriatiska havet utsattes för omfa
Page 96 and 97:
Jugoslaviska krigen. Daytonavtalet
Page 98 and 99:
parterna som redan ägt rum. En int
Page 100 and 101:
trollerade jugoslaviska armén till
Page 102 and 103:
lät utan större motstånd kroater
Page 104 and 105:
Historia. Irak som republik Republi
Page 106 and 107:
12 september 2002 ställde presiden
Page 108 and 109:
Irakkriget. Bakgrund: Irak - en spl
Page 110 and 111:
1900-talet. Referat av en sammanst
Page 112 and 113:
1950-1959 Den första respiratorn t
Page 114 and 115:
Fysik 1991: Pierre-Gilles de Gennes
Page 116 and 117:
att minska bensinimporten. Barnbidr
Page 118 and 119:
50 år med FN. Svenska FN-förbunde
Page 120 and 121:
stoppsavtal. 1963 skrev tre av fem
Page 122 and 123:
varit handlingsförlamat på grund
Page 124 and 125:
Generalförsamlingen antar följand
Page 126 and 127:
* Att fördubbla våra ansträngnin
Page 128 and 129:
IV. SKYDD AV VÅR GEMENSAMMA MILJÖ
Page 130 and 131:
* Att intensifiera våra ansträngn
Page 132 and 133:
• I Världshandelsorganisationen
Page 134 and 135:
Samarbetsområden för EU och FN. F
Page 136 and 137:
enär det är väsentligt att främ
Page 138 and 139:
2. Äktenskap må ingås endast med
Page 140 and 141:
Mänskliga rättigheter i världens
Page 142 and 143:
Mänskliga rättigheter i USA 2003
Page 144 and 145:
avrättningar utan föregående rä
Page 146 and 147:
för uppmärksamhet från flera lä
Page 148 and 149:
en ökad andel av premien och själ
Page 150 and 151:
Discrimination Act). Endast 12 dels
Page 152 and 153:
och ekonomiska aktörer. Sverige an
Page 154 and 155:
istånd ska höjas. Därför verkar
Page 156 and 157:
Framtiden I det föregående har be
Page 158 and 159:
1. Psykologiska och filosofiska ver
Page 160 and 161:
informationsutbyten mellan alla des
Page 162 and 163:
Filosofiska och psykologiska verksa
Page 164 and 165:
Klassifikationssystem för verksamh
Page 166 and 167:
Människorna har olika behov av inf
Page 168 and 169:
Klassifikationssystemet för verksa
Page 178 and 179:
Den fundamentala påverkanskedjan.
Page 180 and 181:
Informations- och kunskapsflöden B
Page 182 and 183:
133 Myndigheter mm i andra länder.
Page 184 and 185:
169 Regeringens politikområden: 17
Page 186 and 187:
050227: Sven Wimnell 050224: Samhä
Page 188 and 189:
162 Matematik 165 Estetisk verksamh
Page 190 and 191:
DN 050609 sid Kultur 4: “ Så ble
Page 192 and 193:
DET ÄR LÄTT ATT GLÖMMA DETTA. So
Page 194 and 195:
sträcker sig långt bortom de stor
Page 196 and 197:
i Kina, vilket kan bero på att den
Page 198 and 199:
kulturrevolutionen. I dag handlar d
Page 200 and 201:
DN 050523 sid Kultur 5: “USA - nu
Page 202 and 203:
Historien om människan. Etnografis
Page 204 and 205:
En resa genom tid och rum. De förs
Page 206 and 207:
kan bli fossilerade. Chanserna att
Page 208 and 209:
hoppa fran gren till gren. Människ
Page 210 and 211:
När forskarna studerar nu levande
Page 212 and 213:
som gjorde redskapen måste ha komm
Page 214 and 215:
Det finns ändå tillräckligt med
Page 216 and 217:
liksom den färdiga skörden, måst
Page 218 and 219:
För 500 år sedan kom olika skeend
Page 220 and 221:
1980-talet kan bli en skiljeväg i
Page 222 and 223:
De tropiska regnskogarna täcker ba
Page 224 and 225:
Nobels fredspris 2006 Tale av leder
Page 226 and 227:
Dei fattige organiserer seg i grupp
show all

Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?