Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

varvid endast införsel av begränsade kvantiteter av livsmedel och
läkemedel har tillåtits. Sanktionerna kommer inte att lyftas förrän
kontroll och förstörelse av irakiska massförstörelsevapen har
genomförts. En särskild FN-kommission, UNSCOM, har inrättats för
att övervaka processen. Den irakiska regimen har anklagat de
amerikanska delegaterna i kommissionen för att bedriva spionage.
Sedan amerikanska källor påvisat att det fanns grund för I:s
anklagelser har inspektionerna ställts in. Sanktionerna kvarstår, och
återkommande bombar amerikanska och ibland brittiska plan I.; som
skäl uppges bestraffning för överträdelser av flygförbudszoner som
gäller för irakiskt flyg i norra och södra delen av landet.
Republiken I:s historia har präglats av ständigt återkommande
kurdiska uppror. Periodvis har de kurdiska ledarna samarbetat mot
regimen i Bagdad, periodvis varit involverade i omfattande interna
strider. Under vissa faser har de fått stöd från Iran och Israel samt
från USA. Under Irak–Iran-kriget samarbetade Kurdistans demokratiska
parti (KDP) med Iran. Den irakiska regimen har gått mycket
hårt fram i Kurdistan och raserat byar längs gränserna mot Iran och
Turkiet och tvångsförflyttat befolkningen från dessa områden.
Samtidigt är I. det enda land i regionen som enligt sin konstitution
tillerkänner kurderna nationella rättigheter och genom det s.k.
marsmanifestet från 1970 ett, om än begränsat, formellt regionalt
självstyre. (Se vidare kurder.)
Sedan Kuwaits befrielse har USA stött och uppmanat irakisk
opposition. Åtskilliga attentat mot president Saddam Hussein har ägt
rum, dels från olika oppositionsgrupper, dels inom Saddams egna led,
vilket lett till återkommande vedergällningsaktioner och utrensningar
inom armén. Alla amerikanska aktioner till trots satt Saddam Hussein
kvar vid makten fram till 2003, då en USA-ledd koalition invaderade I.
och störtade Saddam Hussein. (Se vidare Irakkriget.)
Marianne Aringberg-Laanatza
2005-05-08 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=213080
Irakkriget
Irakkriget, väpnad konflikt 2003 mellan Irak och en koalition stater
bestående av främst USA, Storbritannien och Australien; även
Danmark, Polen och Tjeckien deltog med mindre stridskrafter. Den
USA-ledda koalitionens krig mot Irak våren 2003 blev mycket kontroversiellt.
Bakgrunden till kriget var den förändring som amerikansk
säkerhetspolitik gått igenom efter 11 september-attackerna 2001.
Genom den misstänksamhet USA kände mot Saddam Husseins
regim, framför allt avseende dess tidigare, mångåriga satsningar på
massförstörelsevapen och – inte helt klarlagda – stöd till olika
terroristorganisationer, såg regeringen under president George W.
Bush tidigt Irak som ett potentiellt mål för en amerikansk militär
aktion. USA var dock splittrat internt i frågan om man skulle söka
stöd hos FN för en eventuellt kommande militär aktion mot landet
eller om man skulle genomföra en sådan på egen hand. En ökad
förflyttning av amerikansk militär trupp till Iraks närområde satte hur
som helst i gång i mitten av 2002.
Irakkriget. Upptrappning
I början av augusti 2002 hade den amerikanska truppförflyttningen
till Mellanösternområdet nått en sådan nivå att den sågs som ett tecken
på att ett anfall kunde komma redan före jul. Samtidigt pågick i bl.a.
USA och Europa en stor debatt om kriget. Förenklat uttryckt var den
amerikanska opinionen för en militär aktion mot Irak och den europeiska
emot. I mitten av augusti förändrades emellertid den amerikanska
politiken. USA började trycka på för att FN:s vapeninspektörer
på nytt skulle få tillträde till Irak. Bush uttalade också att han var
öppen för "icke-militära" sätt att ersätta Saddam Husseins regim i
Irak.
Vid denna tidpunkt tillkännagav Bush att konsultationer i Irakfrågan
skulle genomföras genom FN. I sitt tal inför FN:s generalförsamling