Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

I norr finns sedan gammalt de konkurrerande kurdiska partierna,
PUK (Kurdistans patriotiska union), där ledarskapet ligger hos
Talabani-familjen, och KDP (Kurdiska demokratiska partiet) med
ledarskapet hos Barazani-familjen.
Det finns också sunnitiska islamister och bland dem en organisation,
Islamiska partiet (HI), som kan sägas motsvara Muslimska
brödra-skapet i andra länder i regionen. En annan sunnitisk fraktion
är al-Kutla al-Islamiyya, med viss relation till Saudiarabien.
Dessa olika grupperingar hölls under kontroll eller förföljdes under
Saddam Husseins regim, men utgör nu en högst aktiv del av det
politiska spelet. Men där finns också andra. Det irakiska kommunistpartiet,
en gång starkt och nära att ta makten, har sin främsta
rekryteringsbas inom den shiitiska befolkningsdelen. Man bör också
notera att det också finns, inte minst bland de högutbildade, de som
ställer sig starkt kritiska till klansystemet och den tribala strukturen i
samhället och i st.f. den kvotering som nu äger rum till olika religiösa
grupper, klaner och partier vill ha en sekulär demokratisk stat med
ideologiskt bestämda partier.
Tribalismen, lojaliteten mot den egna gruppen, var karakteristisk
också under Saddam Hussein, då hans egen släkt, Takriti-klanen,
innehade makten och antingen höll nere andra genom repression eller
lierade sig med andra i olika klientförhållanden. Det finns en svårighet
att skapa en irakisk nationalkänsla, då de faktiska lojaliteterna ofta,
som framgår ovan, är oberoende av staten och dess institutioner och
gränser. I försöken att definiera en "irakiskhet" har man gärna
framhävt just Mesopotamien som den mänskliga kulturens vagga och
likaså den kulturella storheten under framför allt det abbasidiska
kalifatet (749–1258).
Jan Hjärpe
2005-05-08 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=626097