Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

Kunskapens makt (och maktens kunskap)
Forskning & Framsteg nr 4 2004 sid 42-45:
“ Kunskapens makt (och maktens kunskap). Inte alla slags
kunskaper får blomstra i vårt så kallade kunskapssamhälle.
AV SVEN-ERIC LIEDMAN.
Kunskap är makt. Det sade den brittiske filosofen Francis Bacon
för över fyra hundra år sedan. Fransmannen och 1900-talsfilosofen
Michel Foucault går ett steg längre och talar om komplexet makt-
kunskap. Det är svårt att skilja makten från kunskapen, hävdar han.
Det är inte bara kunskapen som ger makt. Makten ger också kunskap.
Framför allt skaffar makten sig kunskap, närmare bestämt den kunskap
den behöver för att bestå som makt.
En mångfald relationer
Relationerna mellan makt och kunskap är i själva verket mångfaldiga.
Man kan skilja mellan åtminstone följande fem:
• den makt över tingen som kunskapen ger
• kunskapen som ger makt över människor
• makten som förbjuder kunskap
• makten som uppmuntrar och favoriserar viss kunskap
• kunskap som avslöjar makten.
Den första relationen är den som Bacon hade i åtanke. Om vi vet
något, kan vi också behärska det. Det kan vara en rent intellektuell
makt, nog så viktig: jag förstår ett matematiskt problem, en svår text
eller en grupp människors sätt att agera.
Kunskapen kan också ge oss teknik med vars hjälp vi kan göra
sådant som vi annars inte skulle vara i stånd till. Med kikaren kan vi
se längre än med blotta ögat. Med flygplanet kan vi resa långt, med
Internet kan vi kommunicera blixtsnabbt över väldiga avstånd.
Men kunskapen kan också tjäna makten i dess utövning. Genom att
ge oss personnummer som vi aldrig slipper ifrån, kan makten
övervaka och registrera oss, eller ordna våra liv på ett sätt som gör det
omöjligt att skilja omtanke från maktutövning.
Kombinationen makt-kunskap har genom tiderna förknippats snarast
med den tredje relationen, med maktens övergrepp på kunskapen
genom förföljelse, censur eller lagstiftning. Vetenskapshistorien är full
av berättelser om hur vetenskapsmän och filosofer tystats av en
överhet som ville ha monopol på sanningen. Inkvisitionen avrättade
Giordano Bruno och tvingande Galileo Galilei till avbön. Makten
sökte begränsa kunskapen när naziregimen i Tyskland påbjöd vad
som kallades arisk fysik, liksom när den moderna, mendelska genetiken
visades på porten i Stalins Sovjetunion.
Även i vår samtid söker makthavare och påtryckningsgrupper hindra
vissa kunskaper från att spridas, alltifrån Iran där det som betraktas
oförenligt med islam förbjudits, till den kristna högerns USA där
Darwins utvecklingslära fortfarande kan ställas åt sidan till förmån för
den bibliska skapelseberättelsen.
Det finns också subtilare och mindre entydiga kunskapsbegräns-
ningar av liknande slag. Den moderna gentekniken ställer den poli-
tiska makten inför nya problem. Möjligheten att klona, att kopiera
levande varelser, öppnar horisonter som för de flesta ter sig skräm-
mande. Det klonade fåret Dolly förbluffade och förskräckte världen
pä 1990-talet. Nyligen har man lyckats klona även mänskliga celler.
Frågan om människans identitet ställs därmed på sin spets. Vad kan
staten göra i denna sak? Kan storföretagen ålägga sig en inre disciplin
som skyddar vår värdighet och integritet?
Olika intressen styr
I alla tider har makthavare kunnat favorisera vissa typer av vetande på
bekostnad av andra. När kyrkan och furstarna en gång gav sitt stöd åt