Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Konventionen om ekonomiska, sociala <strong>och</strong> kulturella rättigheter<br />
undertecknades 1977 <strong>och</strong> översändes till senaten för godkännande<br />
1978, men har fortfarande inte ratificerats. Det finns i USA en skepsis<br />
mot tanken på att i lag garantera ekonomiska, sociala <strong>och</strong> kulturella<br />
rättigheter. Utsikterna för en snar ratifikation av konventionen är<br />
därför små.<br />
Konventionen mot rasdiskriminering undertecknades 1966 <strong>och</strong><br />
ratificerades 1994 med en rad reservationer. I september 2000 presenterade<br />
USA sin första rapport till konventionskommittén. Kommittén<br />
berömde rapporten för dess uppriktighet, men kritiserade USA för att<br />
inte tillräckligt respektera konventionens anda i nationell lagstiftning.<br />
Konventionen mot diskriminering av kvinnor undertecknades 1980<br />
<strong>och</strong> översändes till senaten för godkännande i november samma år,<br />
men har inte ratificerats. Många senatorer ställer sig kritiska bl.a. till<br />
att konventionen gör kvinnans ställning till en statlig angelägenhet.<br />
Senatens utrikesutskott röstade dock i år för att sända frågan om<br />
ratificering vidare till hela senaten.<br />
Konventionen om barnets rättigheter undertecknades 1995, men USA<br />
har inte ratificerat denna. Den möter hårt motstånd i senaten, där ett<br />
antal ledamöter anser att konventionen inkräktar på familjens helgd<br />
<strong>och</strong> relationen mellan föräldrar <strong>och</strong> barn. Konventionen reglerar<br />
förhållanden som i USA ofta hamnar inom delstaternas eller<br />
kommunernas jurisdiktion.<br />
1 juli ratificerade senaten dock de två fakultativa tilläggsprotokollen<br />
om skydd av barn i väpnade konflikter <strong>och</strong> om barnhandel.<br />
Konventionen mot tortyr undertecknades 1988 <strong>och</strong> ratificerades 1994<br />
med en rad reservationer. USA inlämnade hösten 1999 den första<br />
rapporten till konventionskommittén. Nästa rapporttillfälle är år 2004.<br />
Interamerikanska MR-konventionen undertecknades 1977, men har<br />
inte ratificerats. Konventionen innehåller många för USA problematiska<br />
element, t.ex. att mänskligt liv börjar vid befruktningen, vilket står<br />
i strid med rätten till abort i USA, samt hårda skrivningar mot<br />
dödsstraffet.<br />
Flyktingkonventionen har varken undertecknats eller ratificerats av<br />
USA, som däremot anslutit sig till 1967 års protokoll om flyktingar.<br />
ILO:s konventioner: USA har med hänvisning till uppdelningen i<br />
federal resp delstatlig lagstiftning hävdat svårigheter att ratificera<br />
ILO:s konventioner. I dagsläget har USA ratificerat 14 konventioner.<br />
Av de åtta s.k. Core Labor Standards har konventionen 182 "mot de<br />
värsta formerna av barnarbete" ratificerats. Konventionen 111, om<br />
diskriminering i arbetslivet, är inte ratificerad, men skulle mot<br />
bakgrund av nuvarande lagstiftning kunna ratificeras.<br />
Efter flera års eftersläpning har USA nu i tid börjat lämna in de<br />
periodiska rapporterna knutna till respektive konvention. Förklaringen<br />
till förseningarna har främst varit byråkratiska. Det har visat sig vara<br />
en tidsödande <strong>och</strong> komplicerad uppgift att samla in underlag från<br />
samtliga inblandade myndigheter. Ansvaret för denna samordning<br />
vilar nu på State Departments rättsavdelning.<br />
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER<br />
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet <strong>och</strong> förbud<br />
mot tortyr<br />
Det förekommer inga av statsmakten sanktionerade politiska mord,
Change language