Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

förenlig med konstitutionen. Högsta Domstolens beslut i juni 2002 i
Ring v. Arizona innebär att inte enbart en domare, snarare än en jury,
kan besluta och bedöma om det föreligger så pass allvarliga
omständigheter i ett rättsfall att påföljden kan bli dödsstraff.
Flera amerikanska MR-organisationer, som tillsammans bildar
National Coalition to Abolish the Death Penalty, verkar för att skapa
en inhemsk opinion mot dödsstraffet. Olika opinionsundersökningar
har under det senaste året visat ett försvagat stöd för dödsstraffet
(omkring 65%). Det är dock tillämpningen som ifrågasätts, snarare än
principen.
Diskussionen tilltog år 2000 sedan Illinois dåvarande guvernör,
George Ryan, hade infört ett moratorium med krav på att utreda
dödsstraffets tillämpning. Moratoriet var ett resultat av att 13 dödsdömda
fångar, genom DNA-tester, hade visat sig vara oskyldiga. En
delstatlig utredning föreslog i april över 80 förändringar i processordningen,
vilka kommer att begränsa användandet av dödsstraffet i
Illinois.
Dåvarande guvernör i Maryland, Paris Glendening, införde i maj
2002 nya reformer efter att en studie av delstatens system för
dödsstraff visat på bl a rasskillnader mellan interner dömda till döden
och övriga interner. Proportionerligt fler personer från minoritetsgrupper
döms till döden i jämförelse med vita för jämförbara svåra
brott.
Den pågående debatten har också färgat av sig på det nationella
planet. Den 1 oktober i år enades demokrater och republikaner i
kongressen om ett lagförslag Advancing Justice Through DNA
Technology Act of 2003. Förslaget förmodas antas före årets slut och
skulle bl a innebära att federala fångar får ökad möjlighet att pröva
sina fall med hjälp av DNA-tester. T o m mitten av september har 138
fångar på death row frisläppts p g a att DNA-tester bevisat dem
oskyldiga. Trots detta finns ett solitt stöd för dödsstraffet, både inom
administrationen, i kongressen och bland allmänheten. Dödsstraffet
blir därför med all sannolikhet kvar under överskådlig tid, och debatten
handlar i första hand om att öka precisionen för när och hur
dödsstraff utdöms och verkställs.
5. Rättssäkerhet
Delstatliga och federala domstolar åtnjuter självständighet i
förhållande till den exekutiva makten. Presidenten nominerar dock
domare till Högsta domstolen och federala distriktsdomstolar, vilket i
regel sker på basis av politiska preferenser. Utnämningar till Högsta
domstolen skall bekräftas av senaten. Det amerikanska domstolsväsendet
har flera instanser för överklagan. Advokatkåren är självständig
i förhållande till myndigheterna. Det finns inga skillnader
mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet.
Det finns ett militärt rättsväsende, men det kan inte lagföra civila
personer. Militärer som begått brott utanför tjänsten kan ställas inför
civil domstol.
I november 2001 beslutade presidenten att upprätta särskilda
militära tribunaler som ett led i kriget mot terrorismen. Tanken är att
dessa skall hantera terroristmisstänkta utlänningar. Denna typ av ad
hoc tribunaler har använts tidigare i krigssituationer.
Beslutet väckte omfattande kritik, då riktlinjerna inte gav tillräckliga
möjligheter för de åtalade att försvara sig eller att överklaga, trots att
dödsstraff kan utdömas. Med anledning av denna kritik har riktlinjerna
modererats. I mars i år fastställdes regelverket. Än så länge
har ingen militär tribunal aktiverats men första fallet kan komma upp
vid årsskiftet.
I samband med krigsinsatserna i Afghanistan har USA överfört mer
än 600 utländska medborgare till den amerikanska militärbasen i
Guantánamo, Kuba. Fångarnas situation har under året varit föremål