Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
som gjorde redskapen måste ha kommit ihåg de olika stegen i tillverkningsprocessen<br />
<strong>och</strong> inte minst var han kunde hitta de olika materialen.<br />
Det visar att det fanns en viss planering i verktygstillverk-ningen .<br />
Homo erectus hade en större <strong>och</strong> mer komplicerad hjärna än Homo<br />
habilis, 900-1100 cm3, drygt två tredjedelar av vår hjärna. Dess mest<br />
framstående drag är framskjutande pannben <strong>och</strong> käkar. Studier av<br />
skallen antyder att de delar av hjärnan som har med språket att göra<br />
var utvecklade. Eftersom lämningarna visar att de var framgångsrika<br />
jägare <strong>och</strong> verktygsmakare finns skäl att anta att de hade en social<br />
organisation byggd på samarbete. De jagade förrnodligen i välorganiserade<br />
grupper som återvände till boplatsen för att dela bytet med<br />
resten av gruppen. Djurben som har hittats på boplatserna visar att<br />
djuren har styckats. Benen visar också att de jagade flera olika sorters<br />
djur.<br />
Hittills har man trott att arten Homo erectus var kort <strong>och</strong> kraftig. Ett<br />
nytt fynd antyder att de var ungefär lika långa som vi. Kemoya Kimeu<br />
hittade år 1984 ett Homo erectus-skelett i närheten av sjön Turkana i<br />
Kenya under en expedition ledd av Richard Leakey. Det är det mest<br />
fullständiga skelettet av en Homo erectus som hittills har upptäckts.<br />
Det tillhörde en 12 år gammal pojke som var 170 cm lång <strong>och</strong> som<br />
skulle ha blivit minst 180 cm som fullvuxen. Hans storväxthet <strong>och</strong><br />
friska ben <strong>och</strong> tänder antyder att han åt en både riklig <strong>och</strong> mångsidig<br />
föda.<br />
Först när våra förfäder blivit så skickliga jägare att de regelbundet<br />
kunde äta kött, vågade de ta risken att flytta till nya <strong>och</strong> mindre<br />
förutsägbara klimat. Det finns tecken som visar att för drygt en miljon<br />
år sedan började Homo erectus sprida sig norrut, först in i Asien <strong>och</strong><br />
sedan till Europa allteftersom inlandsisen drog sig tillbaka. I den nya<br />
miljön fanns fler djurarter de kunde jaga. Elefant, noshörning,<br />
bisonoxe, häst <strong>och</strong> till <strong>och</strong> med kamel ingick i deras föda. Flera 700<br />
000 år gamla fossilfynd av Homo erectus har gjorts i Europa <strong>och</strong><br />
Asien, särskilt i Kina <strong>och</strong> på Java.<br />
Hur kunde våra förfäder lämna Afrika <strong>och</strong> bege sig norrut? Eftersom<br />
de var så skickliga i att jaga kunde de livnära sig i många olika miljöer.<br />
Men de förde också med sig en annan, kanske än viktigare förutsättning:<br />
elden, som de nu hade lärt sig att utnyttja. På flera hoplatser<br />
finns rester av träkol, aska, brända ben <strong>och</strong> eldstäder, som visar att<br />
Homo erectus utnyttjade elden. Till en början använde de den antagligen<br />
mer sporadiskt för värmens skull <strong>och</strong> för att hålla rovdjur på<br />
avstånd. När människorna senare vandrade norrut blev elden en viktig<br />
förutsättning för att klara det kalla klimatet. I Zhoukoudien i Kina<br />
finns belägg för att dessa tidiga människor bodde i grottor <strong>och</strong> att<br />
döma av de stora högar av aska som man funnit höll de eldar brinnande<br />
nästan hela tiden.<br />
Elden var viktig också eftcrsom den gjorde det möjligt för Homo<br />
erectus att börja tillreda sin föda. Maten blev mindre hårdsmält <strong>och</strong><br />
därmed torde behovet av kraftiga käkar <strong>och</strong> stora kindtänder ha<br />
minskat. Vi kan faktiskt se att tänderna med tiden blev allt mindre<br />
samtidigt som en mer välvd skalle som rymde en större hjärna<br />
utvecklades. Det är troligt att Homo erectus nu hade utvecklat ett mer<br />
nyanserat språk <strong>och</strong> att de kunde samtala runt elden på kvällarna.<br />
Homo erectus fanns nu i stora delar av den gamla världen. Fyndplatsen<br />
vid Terra Amata i södra Frankrike ger oss en inblick i dessa tidiga<br />
människors liv. Arkeologer har där funnit rester efter elva hyddor<br />
uppförda på ungefär samma ställe varje år. Hyddorna var ovala,<br />
omkring tolv meter långa <strong>och</strong> sex meter breda. Väggarna var troligen<br />
gjorda av grenar som stöttades i mitten av en rad kraftiga stolpar.<br />
Hålen efter stolparna syns tydligt nästan en halv miljon år senare.<br />
I mitten på varje hydda fanns en eldstad. Där har man funnit skal efter<br />
skålsnäckor, ostron <strong>och</strong> musslor <strong>och</strong> ben från en mängd olika djur,<br />
kronhjort, elefant, vildsvin, bergget <strong>och</strong> till <strong>och</strong> med noshörning.