Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Adriatiska havet utsattes för omfattande förstörelse. Striderna upphörde<br />
i januari 1992, då Serbien ockuperade en tredjedel av Kroatiens<br />
territorium. FN beslöt i februari att upprätta en fredsbevarande styrka,<br />
UNPROFOR, i Kroatien. De bosniska politikerna, som mer än andra<br />
tidigare hade visat vilja att kompromissa för att rädda Jugoslavien,<br />
hade efter Sloveniens <strong>och</strong> Kroatiens utträde att välja mellan att förbli<br />
inom en av Serbien dominerad union eller att utträda.<br />
Då Bosnien <strong>och</strong> Hercegovina i april 1992 proklamerade sin självständighet,<br />
upprepades mönstret. Serbiska friskaror med stöd av den<br />
federala armén gick till angrepp <strong>och</strong> hade efter en tid besatt två<br />
tredjedelar av republikens territorium. Även kroatiska styrkor ingrep i<br />
kriget. Huvudstaden Sarajevo utsattes för långvarig serbisk beskjutning<br />
<strong>och</strong> en belägring som endast i ringa mån kunde lindras genom<br />
hjälpsändningar skyddade av FN-förband.<br />
Serbiens angrepp på Kroatien samt Bosnien <strong>och</strong> Hercegovina<br />
syftade till kontroll över områden med stor serbisk befolkning för att<br />
möjliggöra en senare anslutning till den nya Förbundsrepubliken<br />
Jugoslavien, bestående av Serbien <strong>och</strong> Montenegro, som utropades 27<br />
april 1992. Omfattande tvångsvisa folkomflyttningar, s.k. etnisk<br />
rensning, genomfördes framför allt i de av serber ockuperade områdena<br />
men även i områden kontrollerade av kroater <strong>och</strong> bosniaker.<br />
Kriget krävde under sitt första år tiotusentals offer. Över två miljoner<br />
människor fördrevs eller tvingades fly från sina hem. Alla parter,<br />
särskilt den serbiska sidan, har enligt internationella brottsutredningar<br />
begått grova brott mot de mänskliga rättigheterna, mot civila <strong>och</strong> mot<br />
tillfångatagna fiender i läger.<br />
Hans Sjöberg, Tomislav Dulic, Wilhelm Agrell<br />
2005-05-08 Källa Nationalencyklopedin<br />
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=217811<br />
Jugoslaviska krigen. Internationella reaktioner<br />
Omvärldens reaktion på kriget var splittrad <strong>och</strong> relativt långsam.<br />
Rädslan att underblåsa utbrytning ur federationen <strong>och</strong> själv bli militärt<br />
indragen i konflikten spelade uppenbarligen in i EG:s, USA:s <strong>och</strong><br />
FN:s avvaktande hållning. Hösten 1991 beslutade man att tillsätta den<br />
s.k. Badinterkommissionen för att utröna hur EU skulle ställa sig till<br />
utträdena. Kommissionen valde att med ledning i Jugoslaviens författning<br />
från 1974 förespråka att republikerna tillerkänns utträdesrätt<br />
under förutsättning att de uppfyller vissa kriterier gällande minoritetsrättigheter.<br />
Därigenom kunde man kring årsskiftet 1991/92 erkänna<br />
Sloveniens, Kroatiens samt Bosnien <strong>och</strong> Hercegovinas självständighet,<br />
samtidigt som serbiska krav på gränsändringar kunde förkastas.<br />
Däremot accepterade EU p.g.a. grekiskt motstånd inte Makedoniens<br />
begäran om erkännande förrän statens namn 1993 ändrades till Före<br />
detta jugoslaviska republiken Makedonien.<br />
Omvärlden lade tidigt ansvaret för kriget på Jugoslavien, särskilt på<br />
den serbiska regimen <strong>och</strong> dess nationalistiska ambitioner. I juni 1992<br />
införde FN vittgående sanktioner mot landet. Hösten 1993 inrättade<br />
FN:s säkerhetsråd en internationell tribunal avseende krigsförbrytelser<br />
i det forna Jugoslavien. Efter stora personella <strong>och</strong> finansiella<br />
problem kunde tribunalen inleda sin verksamhet i Haag. Sommaren<br />
1995 väcktes en rad åtal, bl.a. mot den bosnienserbiske presidenten<br />
Radovan Karadsic <strong>och</strong> överbefälhavaren Ratko Mladic (f. 1943).<br />
Hans Sjöberg, Tomislav Dulic, Wilhelm Agrell<br />
2005-05-08 Källa Nationalencyklopedin<br />
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=217811<br />
Jugoslaviska krigen. Nya krigsfronter<br />
Frontläget i kriget mellan de bosniska serberna <strong>och</strong> regeringssidan<br />
förblev i huvudsak oförändrat från hösten 1992 till sommaren 1995.<br />
Ställningskriget präglades av lokala framstötar <strong>och</strong> förlustbringande<br />
utnötningsstrider, vilka inte minst drabbade Sarajevo <strong>och</strong> dess
Change language