Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

avrättningar utan föregående rättsligt förfarande eller s.k. försvinnanden.
Det förekommer heller inget slaveri eller slaveriliknande förhållanden.
Polisbrutalitet kvarstår som ett av de mest uppmärksammade MRproblemen
även om det under det senaste året uppmärksammats
mindre p g a fokus på förändringarna i och med Patriot Act. Både
Amnesty International och Human Rights Watch rapporterar
kontinuerligt i frågan. Enskilda incidenter av bl. a. misshandel, obefogade
skottlossningar och onödigt brutala ingrepp, har förekommit i
polisdistrikt runtom landet. I vissa storstäder finns tecken på polisbrutalitet
i större skala och att vissa minoritetsgrupper är mer utsatta
än befolkningen i stort. Justitiedepartementet har agerat för att tvinga
enskilda polisdistrikt, som uppvisat ett mönster av brutalt beteende, att
genomföra reformer.
Amerikansk kriminalvård har en starkare betoning på bestraffning
än rehabilitering och har höga straffsatser för våldsbrott. Vid utgången
av år 2002 var ca 6,7 miljoner personer antingen i fängelse, under
åtal eller villkorligt frigivna. Ca två miljoner av dessa satt i fängelse.
Minoriteter, särskilt den svarta befolkningen, är överrepresenterade i
fängelserna. Rättssystemets behandling av dessa grupper är därför en
uppmärksammad fråga.
I flertalet delstater är fängelserna överfulla, vilket bl. a. lett till en hög
vålds- och övergreppsfrekvens mellan fångar. Human Rights Watch
publicerade år 2001 en särskild studie om övergrepp mellan manliga
fångar. Den 4 september i år trädde en ny lag i kraft för att motverka
problemen – Prison Rape Elimination Act 2003. Det är den första
lagen på federal nivå mot våldtäkter i fängelse.
Amnesty International och Human Rights Watch har också fortsatt
uppmärksammat Maximum Security Prisons, där insynen uppges
vara dålig och övergreppen många. Till följd av uppmärksamheten har
vissa fängelser förändrat sina rutiner, t.ex. vad gäller bruk av elpistoler
(stun guns). Bl a beslutade nyligen en federal distriktsdomstol att
omplacera allvarligt mentalsjuka från ett fängelse med maximal säkerhet
(i Boscobel, Wisconsin).
4. Dödsstraff
Dödsstraffet återinfördes i USA 1976 och finns f.n. i 38 av 50
delstater. År 2001 hävdes också moratoriet mot federala avrättningar.
Sedan 1976 och fram t.o.m. september 2003 har 859 dödsdömda
avrättats. Under 2002 avrättades 71 personer - en ökning med 5
personer men fortfarande lägre än under senare delen av 90-talet.
Hittills i år (per den 12 september 2003) har 55 personer avrättats.
Den delstat som oftast tillämpat dödsstraffet sedan 1976 är med stor
marginal Texas. Det senaste året följs Texas av Oklahoma, Alabama,
North Carolina, Florida och Ohio. Sedan tidigare år har även Virginia
och Missouri ett högt antal genomförande av dödstraffet.
I 16 av de 38 delstaterna är minimiåldern för dödsstraff 18 år, i fem
är minimiåldern 17 år och i 17 delstater är minimiåldern 16 år eller ej
fastställd. Av ca 3500 fångar på death row har ett 80-tal dömts som
ungdomsbrottslingar. En tredjedel av dessa befinner sig i Texas.
Sedan 1976 har 22 män avrättats för brott begångna som ungdomsbrottslingar.
Det totala antalet mentalt handikappade som avrättats
sedan 1976 är 35.
Avrättning av mentalt handikappade hamnade i fokus under förra
året. I målet Atkins v. Virginia beslutade Högsta domstolen att
dödsstraffet i dessa fall strider mot konstitutionens bestämmelse om
cruel and unusual punishment. Flera utomstående aktörer – bl.a. EU –
uppvaktade domstolen i ärendet. Frågan om vem som är mentalt
handikappad avgörs dock på delstatsnivå, vilket i praktiken innebär
beslut av juryn i enskilda mål. I oktober avvisade domstolen en begäran
om att behandla frågan om avrättning av minderåriga förbrytare är