Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kan bli fossilerade. Chanserna att de ska komma upp till ytan igen i<br />
oskadat skick är ännu mindre. Även om ett fossil skulle klara alla<br />
dessa hinder så måste det hittas <strong>och</strong> identifieras innan det vittrar<br />
sönder <strong>och</strong> de ovärdcrliga upplysningarna det kan ge går förlorade.<br />
Fossilerna visar att när växter <strong>och</strong> djur väl hade börjat leva på jorden<br />
så utvecklade de förvånansvärt många former. Fossilerna visar också<br />
att nästan alla de arter som en gång levt på jorden har dött ut <strong>och</strong> att de<br />
för det mesta har ersatts av andra arter. Livets historia är en berättelse<br />
om förändring, ständig variation <strong>och</strong> ett förbluffande överflöd. Varför<br />
all denna variation? Vilka mekanismer skapar denna genetiska<br />
rikedom?<br />
De flesta organismer reproducerar sig sexuellt. Deras avkomma är<br />
resultatet av en kombination av DNA, de jättemolekyler som bär<br />
genetiska anlag från båda föräldrarna. Avkommans nya kombination<br />
av anlag kan ibland frambringa helt nya egenskaper eller mutationer,<br />
var <strong>och</strong> en något annorlunda än föregående. En del kombinationer<br />
passar inte i en viss miljö <strong>och</strong> organismen kommer att dö utan att<br />
fortplanta sig. Andra kombinationer är framgångsrika <strong>och</strong> generna<br />
kommer att föras vidare till nästa generation. Så småningom kan de<br />
genetiska förändringarna bli så många att en helt ny art har utvecklats.<br />
Utvecklingen av en art sker över väldigt många generationer. Arterna<br />
utvecklas <strong>och</strong> anpassar sig till de nischer där de har funnit föda <strong>och</strong><br />
skydd. Många geografiska omvälvningar <strong>och</strong> klimatförändringar har<br />
emellertid skett i vår planets historia <strong>och</strong> på så sätt kan evolutionen bli<br />
ett tveeggat svärd. En alltför specialiserad art är mycket sårbar om<br />
miljön plötsligt förändras. En dramatisk klimatförändring kan göra att<br />
ett viktigt födoämne försvinner eller att en ny parasit eller ett nytt<br />
rovdjur plötsligt får bättre livsvillkor. Om en art då är alltför specialiserad<br />
<strong>och</strong> inte kan anpassa sig till förändringarna i miljön riskerar den<br />
att dö ut.<br />
Dinosaurierna, som fanns i en mängd olika former, utvecklades under<br />
en enormt lång tid. I 140 miljoner år dominerade de jorden. Plötsligt<br />
minskade de drastiskt i antal <strong>och</strong> dog ut. Vi vet inte vad som gjorde att<br />
de försvann. En teori är att en komet träffade jorden <strong>och</strong> förändrade<br />
klimatet radikalt. Andra tror att dinosaurierna bar på fröet till sin egen<br />
undergång genom att bli alltför specialiserade <strong>och</strong> oförmögna att klara<br />
ens små variationer i miljön. Vad som är mest förvånande är att de<br />
försvann på en så kort tid som 40 000 år. När dinosaurierna var borta<br />
kunde däggdjuren breda ut sig över nya områden <strong>och</strong> ett stort antal<br />
nya arterutvecklades därmed, bl a de första primaterna.<br />
Våra förfäder aporna<br />
För ungefär 40 miljoner år sedan täcktes större delen av jorden av<br />
regnskogar <strong>och</strong> klimatet var varmt <strong>och</strong> fuktigt. Dinosaurierna hade<br />
försvunnit <strong>och</strong> andra arter hade fått större livsrum. Däggdjur hade<br />
funnits i åtminstone 140 miljoner år <strong>och</strong> de började nu delas upp i en<br />
mängd olika arter, mest små pälsdjur som till skillnad från reptilerna<br />
kunde hålla en konstant kroppstemperatur även under perioder med<br />
stora omsvängningar i klimatet.<br />
Vi flyttar nu vårt intresse till en liten grupp däggdjur som kallas<br />
prosimier, små djur med lång nos som liknar vår näbbmus. De var de<br />
första djuren som hade egenskaper liknande de senare primaternas.<br />
Vad som skiljde dem från de andra däggdjuren var att de började leva i<br />
träden. Under utvecklingens gång har till synes små förändringar i<br />
levnadssättet haft oproportionerligt stor betydelse om man ser dem<br />
lösryckta ur sitt långsiktiga sammanhang. Livet bland trädtopparna<br />
måste ha inneburit en stor omställning för prosimierna . När de inte<br />
längre hade fast mark under fötterna måste de lära sig bedöma<br />
avstånden mellan grenarna <strong>och</strong> hur starka grenarna var. De började<br />
använda både händer <strong>och</strong> fötter för att förflytta sig. Anpassningen tog