Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

mönster och färgade. När man byggde hus sirade man ut allt efter de
material man använde och formade husen efter behov av utrymme
men också så att de blev så ståtliga som anseendet krävde. Särskilt
duktiga byggmästare reste runt och byggde. Målare målade och musikanter
och gycklare spelade och underhöll.
Bakom det hela fanns tankar om livet, döden och framtiden, man
formade riter och religioner och teorier om hur det hela förhöll sig i
själva verket och några blev specialister på det obegripliga.
Under hela denna utvecklingsprocess skiktades människorna upp i
klasser, krigarna blev adelsmän, specialisterna på det obegripliga blev
präster, handelsmän och hantverkare blev borgare och jordägande
jordbrukare blev bönder. Och så var det en stor grupp som inte blev
någonting, bara blev tjänare åt de andra.
De olika grupperna fick olika makt och status och överst över alla
fanns under 1600- och 1700-talen ofta en furste med makt över allt
och alla. Det är inte förvånande att maktpyramiderna ogillades av dem
längre ned. Därför kom igång processer som bröt ned pyramiderna
och det togs några viktiga steg i nedbrytningen i Sverige så sent som
1921 när det gäller rösträtt och 1974 när det gäller kungamakten.
Hinder i utvecklingen har varit människors fördomar och fasthållande
vid invanda förhållanden. De som kunnat skaka av sig auktoriteternas
stelnade tankemönster och tänkt utifrån varje tids egna förutsättningar
har kunnat förändra utvecklingsförloppen till det bättre.
Ett hinder har varit åsikter om att gudomligheter formar och styr
världen och då bl a skiktar människor i olika klasser. Före Darwins
bok om arternas uppkomst 1859 levde fortfarande starkt tron på en
gudomlig världsordning även om tron fått kraftiga törnar under flera
hundra år dessförinnan. Folkundervisningen sköttes i Sverige fram till
mitten av 1800-talet av prästerna och det de skulle lära ut var främst
kyrkans förkunnelse. Bibeln och psalmboken var i början av 1800talet
vanligen de böcker enkelt folk hade om de överhuvudtaget hade
några böcker.
Det som lärdes ut om det förgångna var före 1800-talet ofta mer
saga än sanning, t ex det som fanns i Olof Rudbecks “Atlantica” och
Olof von Dahlins svenska historia. Vetenskapliga metoder för
historieskrivning började tillämpas i slutet av på 1700-talet. Bland de
första vetenskapliga historieskrivarna var Erik Gustaf Geijer, 1783-
1847, som gav ut “Svea rikes hävder” och “Svenska folkets
historia” 1832-1836.
Människornas sjukdomar var i gamla tider omgivna av mystik. I
början av 1800-talet kände man inte till bakterierna. Den ungerske
läkaren Semmelweis,1818-1865, arbetade på barnbördshus och kunde
få ned dödligheten där genom att föreskriva, att personalen skulle
tvätta händerna mellan varje undersökning, men hans förekrifter blev
inte accepterade av läkarkåren. 1865 utförde Lister,1827-1913, den
första kirurgiska operationen med hjälp av kemikalier som förhindrade
bakterietillväxt. LouisPasteur, 1822-1895, och Robert Kock,
1813-1910, är stora namn inom bakteriologin, deras grundläggande
rön publicerades på 1860-1870-talen. Konsten att bedöva och använda
narkos kom till på 1840-talet.
Man kan urskilja många utvecklingsprocesser som griper in i
varandra och påverkar varandra. Processerna följer av mänskliga
verksamheter och förlöper olika på olika ställen i världen alltefter
omständigheterna. Vid nya tidens början fanns en kamp mellan de
religiösa lärorna och naturvetenskaperna. Naturforskarna vann mer
och mer tilltro framför de religiösa lärorna. Med ökade naturkunskaper
utvecklades människornas teknologier för de materiella behoven.
Skillander i materiella levnadsförhållanden mm påverkade uppfattningar
om staternas styrningar. När den allmänna rösträtten genomfördes
var det naturligtvis för att utjämna de ojämlika levnadsförhållandena.
Ändrade maktförhållanden medförde utjämning av levnadsvillkoren
och produktion av mer varor, byggnader och anläggningar
för flera.
Utvecklingen under 1800-talet grundades i stor utsträckning på
utvecklingen av kraftkällor och transportmedel. En förutsättning var
god tillgång på järn och möjligheter att bearbeta järnet med tillräcklig
precision.