Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Åtskillnaden mellan ekonomiskt värde <strong>och</strong> politiskt är däremot modern,<br />
<strong>och</strong> slitningen mellan alla tre, märkbar både i de stora moderna<br />
pedagogiska teoretikernas arbeten <strong>och</strong> i de senaste århundradenas<br />
ändlösa reformverksamhet, kan ses som konstitutiv för de senaste tre<br />
århundradenas utveckling i Europa <strong>och</strong>, efter hand, i allt större delar av<br />
världen. (Det finns också en fjärde kunskapsanvändning, nämligen<br />
insikter i religiösa ting för ett bättre liv efter döden. Kort sagt:<br />
katekesen eller någon dess motsvarighet är nödvändig för den eviga<br />
saligheten. Det finns sådana idéer som propageras än i dag. Men vi<br />
lämnar dem för enkelhets skull utanför räkningen.)...<br />
De flesta människor måste tyvärr förr eller senare lämna skolan <strong>och</strong><br />
söka sin bärgning i världen utanför. De redskap skolan givit dem, vare<br />
sig det är elementarskolan, gymnasiet eller universitetet, skall vara nog<br />
för att de skall kunna göra sig hemmastadda <strong>och</strong> behjälpliga i sina<br />
olika sysslor.”...<br />
Kapitel 6. Det sanna <strong>och</strong> det goda. Här behandlas vetenskapens<br />
<strong>och</strong> moralens institutioner. Här behandlas begrepp, bl a: praktisk,<br />
praxis, handling, teknik, praktisk filosofi, teoretisk filosofi, vetenskap,<br />
forskning, filosofi, historia, experiment, naturvetenskap, moral, etik,<br />
socialvetenkskap, politik, ideologi. De vetenskapliga institutionernas<br />
metoder <strong>och</strong> strider o d beskrivs. Ett långt avsnitt om etik finns. I ett<br />
avsnitt om specialisering <strong>och</strong> integration behandlas bl a klassifikationer<br />
av specialiteter <strong>och</strong> hopslagning av specialiteter.<br />
Sid 288-291 om etikens institutioner:<br />
”Det kan förefalla egendomligt att tala om institutionen etik. Det<br />
kommer likväl att göras här <strong>och</strong> jag tror med goda skäl. Varje<br />
samhälle håller sig med en uppsättning normer, vissa reglerade i lagar<br />
<strong>och</strong> förordningar, andra - de flesta - spontant utvecklade <strong>och</strong> mer eller<br />
mindre skiftande mellan grupper, klasser, kön <strong>och</strong> regioner. Samhället<br />
kan inte hålla sig stabilt <strong>och</strong> den enskilde inte känna elementär<br />
trygghet utan bestämda föreställningar om hur den ene eller andre<br />
kommer att reagera <strong>och</strong> handla i en viss situation. Varje människa<br />
utsätts alltifrån barndomen för en ström av uppmaningar om önskvärt<br />
beteende <strong>och</strong> goda värderingar.<br />
Institutionen etik är summan av alla instanser som på så sätt söker<br />
påverka oss <strong>och</strong> i vissa fall också föreskriver oss att göra på ett eller<br />
annat sätt. Etiken är en institution därför att den verkar konserverande<br />
<strong>och</strong> stabiliserande. Men den saknar den enhetlighet som institutionen<br />
vetenskap trots sina variationer utvecklat. Man kan inte tala om en<br />
etikens front som man talar om en forskningsfront. Det finns inte en<br />
internationell standardisering av etiken som det finns av stora delar av<br />
vetenskapen. FN:s deklarationer om de mänskliga rättigheterna är ett<br />
försök att upprätta en överallt giltig moral- <strong>och</strong> rättskodex på ett<br />
begränsat men centralt område <strong>och</strong> är inte utan betydelse; men den har<br />
inte samma normerande inflytande som den vetenskapliga normalstandarden,<br />
fastän den senare är oreglerad <strong>och</strong> bara indirekt kan<br />
avläsas i handböcker, encyklopedier <strong>och</strong> som den vanligtvis stumma<br />
bakgrunden till forsknings rapporter <strong>och</strong> artiklar.<br />
Institutionen etik är lös, föränderlig, mångskiftande <strong>och</strong> full av inre<br />
motsättningar. Att verkligen kartlägga den i ett bestämt samhälle vid en<br />
bestämd tidpunkt skulle innebära ett enormt arbete. Här blir det fråga<br />
om några antydningar. Avsikten med skissen är att sedan kunna blott<br />
lägga några avsnitt där vetenskap <strong>och</strong> etik möts i det moderna<br />
samhället.<br />
De etiska instanser som en människa konfronteras med kan liknas<br />
vid ett antal koncentriska cirklar, allt vidare i omfattning. Den närmaste<br />
är familjen eller dess substitut i form av uppfostrare, nära vänner eller<br />
arbetskamrater. Därnäst följer skolan som för den vuxne vanligtvis<br />
ersätts av arbetsplatsen med dess chefer <strong>och</strong> övervakare.<br />
Intresseorganisationen <strong>och</strong> det politiska partiet har åtminstone för<br />
vissa människor <strong>och</strong> i vissa sammanhang en viktig normfunktion.<br />
Religiösa instanser av olika slag, kyrkor, samfund ellcr cnstaka<br />
religiösa auktoriteter spelar traditionellt sett <strong>och</strong> på många håll<br />
fortfarande en avgörande roll som normgivare. En uppåtstigande makt
Change language