Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

En Disneyfilm är i dag ett högteknologiskt projekt som kräver
nyskapande insatser; animationerna är extremt avancerade. På vissa
områden är det inte längre krigsindustrin utan nöjesvärlden som är
teknikledande.... Filmen är i alla avseenden ett masskonstverk. Den
kräver stort kapital, den görs i en mängd kopior och den har en appell
till massorna som ingen annan konstform.
I den tekniska reproduktionens tidsålder blir estetiken ett viktigare
verkningsmedel än förr... Det är ett förhållande som fascisterna och
nazisterna inte varit sena att utnyttja. De har med sina uniformer,
emblem och flaggor, parader, kampsånger, byggnader och gatuscener
estetiserat politiken.... Medan nazisterna utvecklade sitt barbari och
Stalins regim mördade sina egna, förverkligades i USA en mjukare,
mer smygande form av förtryck och värdeförstöring. Ingenting, inte
ens konsten, kunde undgå den kapitalistiska kniptången....
Ett klassamhälle måste hålla sig både med en populärkultur för
massorna och en finkultur för dem som vill framstå som förmer. Den
senare som inte får förväxlas med den nyskapande konsten, är inte i
något stycke friare än den förra... Operan kan vara lika mycket känsloskval
och till intet förpliktande förströelse för överklassen som
schlagern för resten av befolkningen. Det brukar heta att underhållningskulturen
ger möjlighet till verklighetsflykt och att den vanlige
åskådaren genom t. ex. filmhjälten eller filmhjältinnan kan identifiera
sig med ett märkligt, stort och fritt öde... En butiksflicka tror inte att
hon kan bli gift med högste chefen som kvinnan i filmen hon ser;
snarare påminns hon om sina egna till kortakommanden men finner
en tillfällig tröst i att hennes lott kunde ha varit annorlunda...
Kulturindustrin är som en massproduktion vilken som helst; den hör
verkligen hemma i den tekniska reproducerbarhetens tidsålder. Dess
syfte är vinst och behärskning av människors tankar och drömmar.
Stereotyperna härskar; samma och åter samma former, figurer och
berättelser varieras... Allting stängs in i en standardiserad stil, medan
den nyskapande konsten inte låter sig begränsas...
Det finns en uppsjö av b-filmer, usla TV-serier, andefattiga schlagrar,
imbecill reklam och dåliga tecknade serier som prånglas ut av
mediejättarna. Kulturindustrins mäktiga ägare liksom dess styrande
ekonomer kan rent av tänkas föredra en dylik kulturell rotvälska, som
ger dem lättköpta vinster och mindre bekymmer....
Det vore som alltid en förhastad slutsats att anta att det aktuella
tillståndet måste bestå och kanske bli än mer markerat i framtiden.
Gränsöverskridanden av alla slag väcker ständigt provinsiella reaktioner,
och sådana kan vi se många både groteska och kuriösa exempel
på i dag. Reaktionernas styrka och deras framtida jordmån vet vi
mycket litet om.
Men en sak kan vi slå fast: den moderna teknikens inflytande på det
estetiska skapandet eller på frambringandet av kulturprodukter över
huvud är stort och kommer att så förbli om inte en världsomspännande
katastrof inträffar. Det gäller inte bara produktionen av CD
med Beethovens symfonier eller indiska ragas eller schlagerlåtar,
tryckningen och distributionen av Kalle Anka, Dallas eller Shakespeares
samlade skrifter eller den mönstergilla reproduktionen i
masskala av Leonardo da Vincis ’Nattvarden’ eller pornografiska blad
i lyxförpackning. Tekniken genomsyrar också den nyskapande smala
kulturen. Datorn är ett viktigt arbetsinstrument både för bild
konstnärer och musiker...
Denna konstarternas närhet till den nyaste teknologin är bara den
ena sidan av ett mynt vars andra är de teknologiska artefakternas
alltmer estetiskt kräsna utformning. Estetiseringen innebär visserligen
inte något nytt: arkitekturen och byggnadskonsten har sedan urminnes
tider befunnit sig vid gränsen mellan teknik och estetik, konsthantverket
fascinerade sinnena på 1800-talet och maskinernas skönhet
är ett konstnärligt tema under nästan hela detta sekel. Det nya är att
formgivningen av snart sagt alla varor i dag är utstuderad, ingenting är
längre blott och bart funktionellt. En slagborr bör vara vackrare än
andra slagborrar för att vinna framgång på marknaden. Datorer och
TV-apparater, för att inte tala om bilar, är estetiskt raffinerade skapelser.
Det finns inte ett hårschampo som säljs på vanlig flaska och inte
en hårborste där inte formgivningen är tänkt som ett försäljnings-