Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

spydde ut gaser och vattenånga i den syrefattiga atmos-fären .
Vattenångan återfördes till jorden i form av regn, som så småningom
blev floder, sjöar och hav. På så sätt började erosionspro-cessen att
forma landskapet och vittringsresterna började bygga upp de första
sedimentära berglagren.
För ungefär 3000 miljoner år sedan svalnade månen och det kalla
oföränderliga landskap som vi kan se i dag bildades. Jorden, som är
större, har förblivit het och föränderlig. När kontinenterna först
bildades såg de helt annorlunda ut än i dag. Berg som reste sig ur
djupen splittrade ytan i stora plattor eller kontinenter som långsamt
drev över jordens yta. Då de kolliderade bildades stora bergskedjor i
gränszonerna.
En unik och dramatisk utveckling följde. De första livsformerna fanns
i haven, som var varmare än idag. I sedimentära bergarter från Afrika
och Nordamerika har man funnit små fossiler av bakterier och alger
som är 3200 miljoner år gamla. Vi vet inte vad som startade denna
utveckling. Man har hittat 2300 miljoner år gamla stenar som
innehåller mycket jämoxid. För att järnoxid ska bildas måste det
finnas syre och de första syreproducenterna var alger. För ungefär
2000 miljoner år sedan hade allt järn i haven oxiderats av algernas
syre och det blev ett överskott av syre som började släppas ut i atmosfären.
På land var det tomt och sterilt medan de enkla livsformerna
utvecklades i haven.
Vi vet att den första istiden var för omkring 2200 miljoner år sedan.
Jordens klimat har varierat mycket. Såvitt vi kan bedöma har det varit
minst tre, kanske så många som fem, stora istider som har varat i flera
miljoner år. Vi upplever faktiskt nu slutet på en av dem. Vi vet inte vad
som orsakar dessa klimatförändringar. En teori är att jordens oregelbundna
rörelser runt solen gör att det blir variationer i den mängd
värme som når planetens yta. Landmassornas och havens spridning
och ändringar i bergens nivå har säkert påverkat klimatet och
atmosfären. Under istider binds enorma mängder vatten i de istäcken
som breder ut sig från jordens poler och det gör att havsytan kan ligga
60 meter lägre än under en varm period.
För 650 miljoner år sedan började märkliga djur att uppträda. Fossila
rester av dem har hittats i Australien. För 570 miljoner år sedan fanns
flera olika arter, var av en del hade utvecklat tunna enkla skal. Från den
här tiden har man hittat stora mängder fossiler. Fiskarter började
utvecklas i havens grunda delar. För 390 mil joner år sedan koloniserade
växter jordens träskmarker och samtidigt började insekter att leva
på land. På det norra halvklotet började senare täta skogar av ormbunksträd
och fräkenväxter att utvecklas och många miljoner år senare
förvandlades dessa skogar till kol.
För ungefär 200 miljoner år sedan bildade de nuvarande kontinentema
en enda stor landmassa, Pangaea. Vid den här tiden började dinosauriemas
tidsålder, som varade i 140 miljoner år. De första fåglama,
en del små däggdjur och många nya insekter utvecklades också under
den här tiden, men det är de jättelika dinosaurierna som stimulerar vår
fantasi mest. Fossila rester av dinosaurier ger oss en uppfattning om
livet på vår planet för 250 miljoner år sedan . Fossilerna ger oss viktig
information om jordens historia eftersom de har egenskapen att frysa
struktur och form hos kortlivade varelser. Det är därför intressant att
se hur de har till kommit och hur de har kunnat bevaras.
De flesta djur och växter ligger kvar ovanpå jordytan när de har dött
men ett fåtal sjunker ner i lager med lera och sand. Då ruttnar de
mjuka delarna bort och mineralerna i det hårda skalet eller skelettet
ersätts av mineraler från de omgivande sedimenten. Det som en gång
var en levande organism blir fossilerat och hemligheten med hur dcss
kropp var uppbyggd finns sedan inskriven i berget. Efter långa
tidsperioder kan rörelser i jordskorpan och erosion leda till att fossilen
kommer upp till ytan igen. Sådana fynd är mycket sällsynta eftersom
bara ett fåtal av organismerna dör under sadana förhållanden att de