Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

1872) konstruerade ett nytt system som först gjordes i USA 1844. I
Sverige öppnades den första Morse-linjen mellan Stockholm och
Uppsala. Den första atlantkabeln för telekommunikation lades ned
1858. 1876 uppfann Bell telefonen. Den första telefonlinjen i Sverige
kom 1877. LM Ericsons telefonaktiebolag grundades.
Maxwell formulerade 1864 viktiga rön om elektriska fält och vågor.
Herz gjorde viktiga undersökningar om dessa vågor. Marconi fick
1897 patent på trådlösa radioförbindelser och 1901 skickades de
första radiomeddelandena över Atlanten.
Nobel uppfann dynamiten, första typen kom 1865. Han instiftade
Nobelprisen 1895 och de första prisen delades ut 1901.
År 1801 konstruerades de första pappersmaskinerna för storproduktion.
Dessförinnan gjordes papper hantverksmässigt. Man utgick
vanligen från textilfiberlump. På 1840-talet började man använda träfiber,
som man fick fram genom att slipa trä. Senare användes kemikalier
när man gjorde papper av trä, den första sulfatmassefabriken
anlades 1872 i Småland och den första sulfitmassefabriken 1874 i
närheten av Söderhamn.
Daguerre uppfann fotografikonsten 1837, Edison byggde en
filmkamera för rörliga bilder 1891 och uppfann fonografen. Den
första skrivmaskinen gjordes 1843, men den skrev på baksidan av
papperet. 1888-1890 gjordes de första maskinerna som var snarlika
dagens mekaniska och som skrev på papperets framsida. I Sveige
tillverkades första maskinen, av märket Halda, 1896. Snällpressar för
tidningsproduktion tillkom omkring 1850. Dagstidningar började bli
vanliga i mitten av 1800-talet. Aftonbladet grundades 1830, Strengnäs
Tidning 1846.
Inom bergsbruk, järnframställning och jordbruk gjordes förbättringar.
Bessemer fick 1855 patent på en metod för järnframställning. 1858
utexperimenterades den praktiskt av svensken Göransson. Thomas
uppfann omkring 1875 en metod för järnframställning som också gav
som biprodukt ett gödningsämne, thomasfosfat.
Konstgödsel i form av benmjöl förekom i slutet av 1700-talet. Den
första fabriken för superfostfatgödning anlades 1843. 1873 uppfann
S D Locke en knytapparat för bindgarn, som gjorde det möjligt att
tillverka självbindare. Den gamla metoden för tröskning var med
slaga. I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet konstuerades
olika typer av tröskmaskiner. 1887 konstruerade Gustaf de Laval en
separator för avskiljning av grädden från mjölken.
Vapen och utrustning för krigföring utvecklades i takt med den
teknologiska utvecklingen. Till nordamerikanska inbördeskriget 1861-
1865 konstruerade svensken John Erikson en ubåt. Vid första
världskrigets utbrott1914 fanns många redskap för krigföring.
Inom naturvetenskapen har redan nämnts Darwins bok om arternas
uppkomst 1859 och Mendels arbeteten om ärftlighet. Ryssen
Mendelejev lade pussel med grundämnena och formulerade 1869-
1871 det periodiska systemet för ämnena. Inom fysiken upptäckte
Röntgen de s k röntgenstrålarna och madam Curie upptäckte radium
och radioaktiviteten. Utforskningen av atomernas inre byggnad kom
igång, men den forskningen och tillämpningar av rönen tillhör mest
tiden efter 1914.
De uppfinningar som nämnts här förut är bara en liten del av alla
som gjordes och som resulterade i industrier. Man ser av årtalen att
de flesta nya sakerna kom under andra hälften av 1800-talet och man
kan räkna med att större spridning inte hade skett förrän i slutet av
århundradet. Allteftersom teknologierna gjorde det möjligt växte industrierna
fram och levnadsmönster ändrade, samtidigt ökade specialiseringen
och växte fram nya yrkesgrupper som ändrade samhällsstukturerna.
Å andra sidan ställde de nya levnadsmönsten nya krav på
teknologierna.
Byggnadskonsten utvecklades. De gamla byggnadsmaterialen var i
första hand trä, sten och tegel. Under 1800-talet tillkom bruket av
betong, isynnerhet armerad betong, och stål. Stål användes till en
början främst för broar och för stora hallar, t ex Kristallpalatset i
London, en stor utställningshall som byggdes i stål och glas till
utställningen där 1851. Den mest bekanta stålkonstruktionen lär vara
Eiffeltornet som byggdes för världsuställningen i Paris 1889 till