Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

Områdena kring östra Medelhavet.
Från äldsta tid till 1930-talet.
Ingenstans i hela världen har uppstått och gått under så många stora
riken som i områdena kring östra Medelhavet.
Det började före år 3000 f Kr i Egypten och Mesopotamien med
stora riken och stora städer som Memfis och Ur. Mesopotamien hade
sannolikt byggts upp av sumerer som förmodligen kommit österirrån.
Omkring år 2000 f Kr hade kulturområdet utvidgats och omfattade
då bl a det grekiska området och områden vid Medelhavets östkust
med bl a Jeriko. I Mesopotamien härskade då semiter och Babylon
var den nya huvudstaden. Störste kungen där var Hammurabi, som
regerade omkring år 1700 f Kr, och som lämnat efter sig stora skriftsamlingar
bestående av kilskrifter på lertavlor.
På Kreta utvecklades en högkultur på 2000-talet f Kr. Det antika
Grekland påbörjades omkring år 2000 f Kr av Joner som kom
norrifrån och gjorde Aten till huvudstad .
Omkring 1400 f Kr gick det Egyptiska riket upp utefter Medelhavets
östkust och i Mindre Asien hade hettiter kommit in och bildat
ett stort rike. Babyloniens makt och omfång hade då minskat.
På 1300-talet f Kr hade akajerna kommit in i Grekland och gjort
Mykene till huvudstad, då på höjden av rikedom. Senare tog dorerna
makten i Grekland varvid Sparta blomstrade upp. Andra stora städer
vid den här tiden var Korint och Tebe samt Troja i Mindre Asien, vars
västkust ingick i grekernas rike, så även Kreta. I Mykene härskade bl
a Agamemnon som förekommer i samband med de gamla sagoliknande
berättelserna i Iliaden och Odysséen av Homeros, där bl a skildras
hur greker med hjälp av den trojanska hästen vid ett tillfälle intog
Troja.
På 1200-talet f Kr fanns fenicier vid Medelhavets östkust, de
bildade världens första stora sjömakt och gjorde afrärer runt hela
Medelhavet. Söder om fenicierna vandrade då in israeliterna som lade
under sig Kanaan. Deras stamfader Abraham kom enligt sagorna med
brorson Lot och hustru Sara från Sydbabylonien. Israelkungarna
David och Salomo gjorde Jerusalem till huvudstad. Omkring år 900 f
Kr delades det israeliska riket i Israel och Juda rike och de erövrades
sedan av folk från öster.
Omkring år 600 f Kr hade det hettitiska riket fallit samman, istället
fanns då ett lydiskt rike och öster om det ett mycket stort mediskt rike.
Babylonien hade blomstrat upp till det nybabyloniska riket och lagt
under sig bl a områdena vid Medelhavets östkust, med bl a Palestina
och Syrien. Under babyloniske härskaren Nebukadnessar II:s
regeringstid började judarnas sjuttioåriga babyloniska fången-skap,
beskriven i Bibeln.
På 600-talet f Kr grundades Kartago i Nordafrika av fenicier, en stor
handelsstad som snart blev självständig. Grekerna anlade kolo-nier på
Sicilien och i södra delarna av den italienska halvön. I de norra delarna
fanns bl a etrusker och romare. Enligt sagorna grundades Rom på
700-talet f Kr av bröderna Romulus och Remus som fötts upp av en
varghona sedan de som små satts ut i en korg i Tibern för att dö. Rom
utvecklades till en mäktig republik, där det fanns två samhällsklasser,
patricier (“bättre” folk) och plebejer (“sämre”).
På 500-talet f Kr anlades i Aten det första Athenatemplet på Akropolis,
som ursprungligen var platsen för en kungaborg. En av Atens
ledare på 400-talet f Kr, Perikles, gjorde Akropolis till Greklands
konstcentrum med många tempel, statyer etc. Ungefär vid den här
tiden byggdes också sportanläggningar i 0lympia och stora kulturanläggningar
i Delfi.
Omkring år 500 f Kr hade perserna lagt under sig hela Främre
Orienten bort till Indus: Egypten, Libyen, Mindre Asien och en del av
Balkan. Den store perserfursten då var Darius. En av hans företrädare
hade löst judarna ur den babyloniska fångenskapen. Perserna hade då
från grekerna tagit grekiska områden i Mindre Asien och gjorde också
misslyckade försök att ta hela Grekland. År 490 f Kr segrade
grekerna i ett slag vid Maraton. Den lyckliga utgången förmedlades
till Aten av en budbärare som sprang den 42 km långa vägen mellan
de två platserna. Persisk storkonung var vid den här tiden Xerxes.