Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Jugoslaviska krigen. Daytonavtalet<br />
I november 1995 inleddes intensiva förhandlingar om ett fredsavtal<br />
för hela det forna Jugoslavien på den amerikanska flygbasen i<br />
Dayton, Ohio. Utgångspunkten var de delningsplaner som lagts fram<br />
under tidigare medlingsförsök. Daytonavtalet ingicks 21 november<br />
<strong>och</strong> undertecknades i Paris 14 december. Enligt avtalet delades<br />
Bosnien <strong>och</strong> Hercegovina i två "enheter", Republika Srpska (Serbiska<br />
republiken) <strong>och</strong> den sedan 1994 på papperet existerande Bosniakiskkroatiska<br />
federationen. En ny konstitution innehöll svaga gemensamma<br />
institutioner, medan enheterna skulle bibehålla skilt militär-, polis-<br />
<strong>och</strong> rättsväsen. En internationell styrka, IFOR, skulle insättas under ett<br />
år för att övervaka trupptillbakadragande <strong>och</strong> demobilisering. De<br />
internationella styrkorna hade emellertid inget entydigt mandat att<br />
garantera den rörelsefrihet <strong>och</strong> återflyttningsrätt som Daytonavtalet<br />
innehöll. Samtidigt som avtalet satte punkt för ett tre <strong>och</strong> ett halvt år<br />
långt krig riskerar det att bekräfta den med våld genomförda etniska<br />
uppdelningen av landet.<br />
Tomislav Dulic, Wilhelm Agrell<br />
2005-05-08 Källa Nationalencyklopedin<br />
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=217811<br />
Jugoslaviska krigen. Kosovokriget<br />
Kosovos vittgående autonomi enligt 1974 års författning beskars<br />
kraftigt genom Slobodan Milo{evi(s centraliseringspolitik 1989–90.<br />
Kosovoalbanerna svarade under Ibrahim Rugovas ledning på inskränkningarna<br />
med att upprätta parallella institutioner i provinsen,<br />
som förklarades oberoende i september 1990, <strong>och</strong> bojkotta deltagande<br />
i serbiska val. "Republiken Kosova" blev emellertid aldrig internationellt<br />
erkänd, <strong>och</strong> de serbiska myndigheterna svarade med massavskedanden,<br />
trakasserier <strong>och</strong> inskränkningar i yttrandefriheten.<br />
Efter Daytonavtalet framstod det som om självständighet för<br />
provinsen var utesluten, vilket radikaliserade vissa albanska grupper,<br />
samtidigt som Ibrahim Rugovas ickevåldspolitik förlorade trovärdig-<br />
het. En gerillagrupp vid namn UCK började 1996 genomföra attacker<br />
mot serbiska säkerhetsstyrkor <strong>och</strong> gjorde sig även skyldig till mord på<br />
civila samt kidnappningar. De serbiska styrkorna svarade med<br />
oproportionerligt övervåld mot albanska byar, vilket kulminerade i en<br />
massaker på ett 40-tal albaner i Drenica i mars 1998. Efter en serie<br />
diplomatiska påtryckningar samlades parterna i det franska slottet<br />
Rambouillet i februari 1999 för att förhandla fram ett avtal om<br />
autonomi för albanerna. När man misslyckades med att få serberna att<br />
skriva under avtalet inledde NATO bombningar mot Jugoslavien.<br />
Avtalstexten har i efterhand kritiserats, eftersom den tycktes ge NATO<br />
fullt tillträde till Jugoslaviens hela territorium <strong>och</strong> innebar en trolig<br />
serbisk förlust av Kosovo tre år efter avtalets undertecknande.<br />
Den serbiska sidan svarade på bombningarna med fördrivning av<br />
hundratusentals albaner från Kosovo, samtidigt som flera tusen<br />
soldater <strong>och</strong> civila dödades. Uppskattningsvis 800 000 människor<br />
fördrevs eller flydde Kosovo under kriget, dvs. närmare 50 % av den<br />
albanska befolkningen. Efter 79 dagars bombningar gick de serbiska<br />
styrkorna med på en reträtt, <strong>och</strong> en styrka som formellt låg under FN,<br />
KFOR, marscherade in i enlighet med FN-resolution 1244. KFOR<br />
<strong>och</strong> UNMIK (Förenta Nationernas mission i Kosovo) har emellertid<br />
haft stora problem med att uppfylla resolutionens mål om att garantera<br />
säkerheten för provinsens minoriteter. Den massiva flykten <strong>och</strong><br />
fördrivningen har sedan krigsslutet drabbat serberna, av vilka två<br />
tredjedelar har tvingats lämna provinsen efter kriget <strong>och</strong> över tusen<br />
civila har dödats i olika terrorattacker. Romerna har varit en särskilt<br />
utsatt grupp, men även andra minoriteter har drabbats av våldet.<br />
Dessutom har den utbredda kriminaliteten, människohandeln <strong>och</strong><br />
narkotikasmugglingen resulterat i en mycket svår situation för<br />
befolkningen, oberoende av etnisk tillhörighet. Kosovo utgör formellt<br />
en del av Serbien <strong>och</strong> Montenegro i enlighet med resolution 1244,<br />
men frågan om provinsens status har skapat en hel del spänningar i<br />
regionen. Tomislav Dulic<br />
2005-05-08 Källa Nationalencyklopedin<br />
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=217811
Change language