Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

Nutid och framtid.
I980-1988 pågick ett stort krig mellan Irak och Iran med stora
förluster för båda men utan några tydliga praktiska resultat. Hösten
1990 invaderades Kuwait av Irak, vilket väckte protester världen över.
En FN-allians med USA i spetsen slog i ett sexveckorskrig med all
moderna krigsteknik tillbaka Irak, som ålades betala skadestånd och
att förstöra vapen mm.
I Sydafrika har konservativa regimer länge förhindrat en
demokratisering, men under 90-talet har rasåtskillnadspolitiken
upphört och landet har som president fått Nelson Mandela,
representant för de svarta. I Afrika för övrigt finns många problem
med krig och annat, bl a problem med virussjukdomar. I många delar
av världen har demokratiseringssträvandena haft stora svårigheter, bl a
i Syd-och Mellanamerika. I Sydostasien finns problem.
Atombomber och andra förfärliga krigsredskap har blivit så
utvecklade att de kan förstöra möjligheterna till liv på jorden.
Mänskligheten har hamnat i en fälla där människorna blir tvungna att
samverka. Sedan Sovjetunionen upphört fr o m 1992 anses det dock
att ”det kalla kriget” upphört och att faran för atombomber minskat.
I Jugoslavien har efter 1991 pågått ett inbördeskrig som äntligen
resulterat i ett slags fred i slutet av 1995.
I Västeuropa har hela efterkrigstiden pågått en integrationsprocess
som lett fram till Europeiska Unionen, EU, där Sverige trätt in 1
januari 1995. Unionen lider av ”demokratisk underskott”,dvs gamla
demokratiska principer är satta ur spel, lagar utfärdas av ministrar och
mycket bestäms i den av en byråkrati i Bryssel.
Trots motgångar har demokratins princip blivit ledstjärna världen
över, men mycket återstår innan den helt slagit igenom i praktiken.
Den sovjetiska komunismen avses bli ersatt av mer demokratiska
former.
Jämsides med demokratin löper jämlikheten. Den svåra uppgiften i
framtiden tycks vara att förbättra demokratin och att förbättra
jämlikheten. Förändringarna efter 1989, 200 år efter franska
revolutionen 1789, ger löften om en bättre framtid, men kan också
leda till försämringar om reaktionära krafter tar överhanden.
Världsbefolkningen.
För två miljoner år sedan levde i Afrika Homo habilis - den händiga
människan - som började tillverka och använda redskap av sten och
därmed inledde stenåldern. Frukt och grönsaker var den viktigaste
födan.
När våra förfäder började äta kött regelbundet utvecklades för ca 1,5
miljoner år sedan en ny redskapskultur och samtidigt uppträdde en ny
art, Homo erectus. Fynd av de två arterna har gjorts i trakterna öster
am Viktoriasjön i Afrika och man menar att där blev människorna
människor.
Tecken tyder på att Homos erectus för drygt en miljon år sedan
började sprida sig, först till Asien och sedan till Europa.
Homo erectus levde kvar i ungefär en miljon år och efterträddes av
Homo sapiens - den förståndiga - för ca 300 000 år sedan. Vår tids
människa, Homo sapiens sapiens, uppträdde för ca 40 000 år sedan,
och den spred sig över hela världen även till Australien som var
bebodd för 20-30 000 år sedan och till Amerika via Berings sund. De
amerikanska kontinenterna var befolkade för ca 12000 år sedan.
Under årens lopp har de olika svarta, vita, gula och röda raserna
utvecklats men alla av samma art.
Befolkningen i miljoner i Världen och i Sverige inom parentes.
År
-7000 10
-3000 40-80
0 160
1000 360
1650 545 (1,225 000)
1800 906 (2,347 303)
1900 1608 (5,136 441)
1920 1811 (5,904 489)