Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Världen under efterkrigstiden efter andra<br />
världskriget<br />
Vid krigsslutet efter andra världskriget kunde man konstatera att<br />
rangordningen bland världens ledande makter ändrats sedan före<br />
kriget, nu framstod USA <strong>och</strong> Sovjetunionen som de mäktigaste, <strong>och</strong><br />
USA, som före kriget inte velat blanda sig i världspolitiken, blev den<br />
ledande västmakten. Sovjetunionens krigsmakt hade under kriget<br />
byggts upp kraftigt med hjälp från USA. Storbritannien <strong>och</strong> Frankrike<br />
hade 1945 kvar sina kolonier men förlorade snart greppet om<br />
dem, de två imperiemakternas ekonomier var nergångna.<br />
Under efterkrigstiden har kolonierna nästan helt frigjort sig från<br />
moderländerna <strong>och</strong> bildat självständiga stater. I kolonier lever 1990 i<br />
runda tal bara 10 miljoner personer. Antalet självständiga stater ca<br />
170.<br />
Under processerna med koloniernas frigörelser har inom <strong>och</strong> mellan<br />
de olika länderna ofta förekommit kamp <strong>och</strong> strider mellan olika<br />
grupper som önskat olika slags samhällssystem. Två system som stått<br />
emot varandra har bland andra system varit extrema kommunistiska<br />
system som i Sovjeturionen <strong>och</strong> kapitalistiska system som i USA.<br />
Denna kamp har också på olika sätt försiggått i de gamla självständiga<br />
staterna.<br />
Världspolitiken har sedan några år efter andra världskriget präglats<br />
av motsättningar mellan ”supermakterna” USA <strong>och</strong> Sovjetunionen<br />
<strong>och</strong> de samhällssystem de representerar. Spänningen mellan de två<br />
systemen har tagit sig uttryck bl a i en gränslinje i Europa mellan väst-<br />
<strong>och</strong> östmakter <strong>och</strong> i enorma krigsmakter <strong>och</strong> krigsförberedelser på<br />
båda sidorna.<br />
Många ansträngningar har under årens lopp gjorts för att minska<br />
spänningen mellan de två sidorna <strong>och</strong> minska krigsmaskinerierna.<br />
Systemet i Sovjetunionen <strong>och</strong> öststaterna har såsmåningom under-<br />
gått en förändring, som 1989-1990 lett till begynnande sönderfall för<br />
det kommunistiska system som byggdes upp av Stalin under mellan-<br />
krigstiden <strong>och</strong> som fått karaktär av visst monopol för det kommunistiska<br />
partiet, maktfullkomlig partiapparat <strong>och</strong> centraldirigerad varuprocuktion<br />
<strong>och</strong> varufördelning.<br />
I de östeuropeiska staterna mellan Sovjetunionen <strong>och</strong> de västorienterade<br />
staterna har 1989-1990 gjorts tämligen fredliga revolutioner<br />
med förändringar i riktning till väststaternas kapitalistiska system. B1<br />
a har Östtyskland 1990 upphört <strong>och</strong> uppgått i Västtyskland.<br />
Under 1990 har också träffats avtal mellan väst <strong>och</strong> öst om minskning<br />
av krigsmedel. I Sovjetunionen har 1989-1990 synts tydliga strävanden<br />
dels att göra samhällssystemet mer demokratiskt, varvid<br />
kommunistpartiet mist sin politiska monopolställning, dels att göra<br />
systemen för varuproduktion <strong>och</strong> varufördelning mer lika dem i<br />
kapitalistsystemen där produktion <strong>och</strong> fördelning som grundprincip<br />
sker med hjälp av s k marknadskrafter, som dock tuktas av statliga<br />
regleringar <strong>och</strong> internationella överenskommelser av många slag.<br />
I det följande görs en relativt kort genomgång av utvecklingen i<br />
världen under efterkrigstiden varvid mest bara noteras förhållanden<br />
kring statsbildringar <strong>och</strong> förekomst av revolutioner o d. Någon närmare<br />
genomgång av de många ländernas olika samhällssystem <strong>och</strong><br />
levnadsvillkor görs inte <strong>och</strong> utvecklingen förs vanligen fram bara till<br />
mitten av l980-talet, undantagsvis längre. Avsikten med redovisningen<br />
är att den ska ge en allmän bakgrund så att det kan bli lättare att förstå<br />
de stora långsiktiga dragen i utvecklingen, <strong>och</strong> så att det ska bli lättare<br />
att fundera ut hur <strong>framtiden</strong> bör byggas.<br />
Utgångsläget för framtidsbyggandet är att det 1990 finns ca 170<br />
stater (unioner som USA <strong>och</strong> Sovietunionen räknas som vardera en<br />
stat) <strong>och</strong> att problemet är hur de kan <strong>och</strong> bör förbättra förhållandena<br />
inom staterna <strong>och</strong> hur de kan <strong>och</strong> bör förbättra relationerna mellan<br />
staterna. Genomgången antyder att det finns mycket som borde<br />
förändras inom staterna <strong>och</strong> de förändringarna torde inte kunna ske<br />
utan förbättringar i många avseenden mellan staterna.<br />
Det problem staterna har gemensamt är hur man ska kunna åstadkomma<br />
en bättre välfärdsfördelning <strong>och</strong> hur höja den genomsnittliga