Världshistorien och framtiden. - Sven Wimnells hemsida

på området införts. Bl.a. begränsas nu storleken på de bidrag som
företag och privatpersoner kan ge till politiska partier.
Presidentvalet år 2000 satte fokus på svagheter i amerikansk
valprocedur. Genom bristfälligt förfarande vid rösträkningen kom
George Bushs valseger att ifrågasättas. Efter många turer på delstatsnivå
(Florida) avgjordes valet först när USA:s Högsta domstol tog
ställning mot ytterligare omräkning av valsedlar.
Som ett resultat av dessa problem antog kongressen i oktober 2002
ett omfattande lagpaket med reformer av valsystemet. Bl.a. skall 3.9
miljarder USD göras tillgängliga för att delstaterna skall kunna utbilda
valförrättare, inköpa modern utrustning och uppdatera röstlängder.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA
RÄTTIGHETER
USA har såsom framkommit ovan inte ratificerat konventionen om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I princip har dock alla
befolkningsgrupper lika ekonomiska och sociala rättigheter, men i
praktiken finns däremot stora skillnader, t.ex. vad gäller reella
möjligheter till utbildning och regelbunden hälsovård.
10. Rätten till arbete
Diskriminering på basis av ras, kön, hudfärg, religion eller politisk
åsikt är förbjuden. Minoritetsgrupper – särskilt svarta och latinamerikaner
– är dock överrepresenterade inom låglöneyrken. Arbetsrätten
regleras genom flera lagar från 1963 och framåt, bl.a. Civil Rights Act
från 1964 och Equal Pay Act från 1963. Uppföljning av dessa lagar
åligger The U.S. Equal Employment Opportunity Commission.
Arbetstiden är reglerad till 40 timmars arbetsvecka med lagstadgad
rätt till ett femtioprocentigt lönetillägg för tid utöver denna. Minimilönen
är enligt federal lag 5.15 USD/tim (vissa delstater ligger över
denna nivå). Fackföreningar har lagstadgad rätt att verka.men det är
vanligt att arbetsgivare försvårar fackföreningsbildning. Bl a utifrån
avsaknad av lagstadgad anställningstrygghet, vilket gör att t ex arbetsgivaren
kan avskeda fackföreningsorganisatörer, är organisationsgraden
låg, 13 % år 2002 (8 % inom den privata sektorn och ca 30 %
inom den offentliga). Inga lagstadgade ledigheter med betalning för
exempelvis semester och sjukdom existerar. Där sådana förekommer
sker det genom arbetsgivarens goda minne eller genom kollektivavtal,
vilket omfattar ca 8 % på den privata sidan. USA har ej ratificerat
ILO-konventionerna från 1987 och 1988 om organisations- och
förhandlingsrätt. Strejkrätten är beskuren genom lagstadgad rätt för
arbetsgivaren att anställa ersättningsarbetskraft under strejk. Fackföreningsrörelsen
har i dagsläget ett försvagat men visst politiskt
inflytande. Tvångsarbete förekommer ej. Vad avser särskilda gruppers
situation på arbetsmarknaden hänvisas till avsnitt 14, 16, 17 och 19.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Amerikansk hälsovård håller överlag mycket hög standard. Hälsovården
bedrivs huvudsakligen i privat regi och finansieras genom
privata försäkringar hos den yrkesarbetande delen av befolkningen.
Pensionärer och handikappade omfattas av en federalt finansierad
sjukförsäkring (Medicare) som omfattar ca 40 miljoner personer.
Medicare omfattar sjukvård, medan mediciner bekostas av den enskilde.
För personer med extremt låga inkomster kan sjukvård erhållas
genom Medicaid som finansieras gemensamt via federala och delstatliga
budgetmedel. Medicaid omfattar ca 44 miljoner personer. Medicare
och Medicaid utgör 17% respektive 16% av den federala budgeten.
Många anställda erhåller sjukförsäkring genom sina arbetsgivare,
vilken finansieras via en kombination av egenavgifter och arbetsgivaravgifter.
De senaste årens kraftigt ökade premier har inneburit att